Tänk långsiktigt och använd ”osthyveltänk” så kommer du lösa problemet med de höga elräkningarna… Det är i alla fall vad privatekonomerna säger. Ibland funderar jag på om de lever i samma bubbla som politikerna.

Det är ingen god idé att låna pengar för att klara av de höga elräkningarna säger privatekonomerna till Dagens Nyheter. Det behöver man kanske inte vara en privatekonom för att räkna ut. Lån kostar pengar i ränta och avgifter så kan du undvika dem är det ju bra. Vilken tur att vi har experter i detta avlånga land som kan berätta det…

Men vad är alternativet. Om människor får fyra, fem eller sexdubbla elräkningar mot vad de är vana med – hur ska de klara av det om de inte har massa pengar på banken? Det är väl bara att läsa vidare i artikeln i DN för att hitta svaret. De är smarta de där proffsen….

”skaffa överblick över sin ekonomi så man får koll på var pengarna tar vägen”

Det är ju ett lysande förslag. Den som har koll på att pengarna ”tar vägen” till elbolaget kommer ju ha betydligt mer pengar att betala sin räkning. Eller hur var det nu…

En annan expert föreslår ett ”osthyveltänkt”.

”Om vi dra ner på restaurangbesök, fika på stan, prenumerationer och streamingtjänster kan man spara ihop en tusenlapp per månad”

Hur mycket äter folk ute som har tight budget? Det skulle behövas en middag per vecka (400 kronor), en fika per vecka (200 kronor), 2 streamingtjänster (200 kronor) och en tidning (200 kronor) för att nå upp till den nivån.

Alla vänner som jag känner, som har höga feta pensioner (not…) har knappast så hög levnadsstandard. Men som vanligt – de högavlönade experterna kan ju dra ner på sina fina middagar och känna sig trygg i att nu kan betala elräkningen till elbilen…

Tanka elbilen

Och undvik för allt i världen lånen…

Ett privatlån kan tecknas med ränta på 5 – 10 %. Ett lån på 50 000 kronor för att betala elräkningarna en hel vinter kan skapa en månadskostnad på ca 1 000 kronor. Är det fruktansvärt dåligt? Det beror nog på vem man frågar… Skulle bolånet höjas kan det ske till en ränta på 2,5 % och alltså 500 kronor extra per månad. Att säga att lån är fel väg är lite att förenkla livet och vardagen för många.

Experten, med aktier och fonder på banken, elbil i garaget och lön långt över medelnivån kan självklart prata om osthyvlar, restaurangbesök och prenumerationer.

Det blir däremot extremt uppkäftigt till ensamstående mamman som inte ätit på restaurang på ett halvår och snyltar på grannarnas Netflix. Men det är klart, hon borde ju ha planerat sitt liv lite bättre, kalkylerat med Rysslands invasion, en hemsk inflation och ökade levnadskostnader.

Vet ni förresten vilka som tjänat mest på inflationen – de som lånat mest. Men det tar vi en annan gång.

Billigare aktier med substansrabatt

by John The Duck on

Kalla mig gärna grå, gammal och tråkig när det kommer till investeringar. Jag är inte ens beredd att jämföra min avkastning mot din – om vi bara ser på de senaste tre åren. Orsaken är självklar – jag spar på lång sikt, aktier är bäst på lång sikt och jämförelser bör ske på lång sikt.

Så om du tycker min investeringsstrategi är tråkig – jämför gärna vad du fått med din strategi över de senaste 10 åren. Har du inte klått mig kan du sluta kalla mig för gammal…

Så nu till dagens ämne – aktier med rabatt

Investmentbolag

Ett investmentbolag har en unik affärsidé. De köper aktier i andra bolag och lever sedan på värdeökning och aktieutdelning. Genom att vara storägare kan de även vara med och tydligt påverka företagets inriktning på årsstämman. Det är även vanligt att investmentbolag har personer med i styrelsen i de bolag de investerat mest i.

Så värdet på ett investmentbolag avgörs därmed helt och hållet av vad de äger. Precis som med en aktiefond där fondens andelar får ett värde utifrån fondens innehav.

Köpa med rabatt

Om vi nu utgår från att jag vill köpa aktier i investmentbolaget ”INVEST AB” och att de äger aktier i tio andra bolag som totalt är värda 10 miljarder. Då borde INVEST AB värderas till ca 10 miljarder. De har ju inga andra tillgångar eller intäkter än via sitt ägande.

Men det händer faktiskt att INVEST AB har en värdering på under 10 miljarder. (Aktiekurs multiplicerat med antalet aktier). I detta fall kallas det för att aktien har substansrabatt. Aktiekursen speglar alltså inte helt korrekt investmentbolagets innehav. Det är då jag köper dessa aktier. Jag ser ingen anledning alls att köpa dem med premie (som jag förklarar snart)

Läs mer om Substansrabatt Investmentbolag

Köpa med premie

Att köpa investmentbolag med premie eller ”substanspremie” innebär att du betalar ett överpris. Bolaget äger aktier i andra bolag för 10 miljarder men på börsen är investmentbolaget värderat till 11 miljarder. Innehavet behöver alltså gå upp hela 10 % för att det ska matcha.

Varför vill någon köpa till överpris? Det finns ett par anledningar – även om jag inte tycker någon av dem är bra.

Läs mer om Substanspremie Investmentbolag

  1. Köp regelbundet varje månad

Den slaviske månadsspararen köper varje månad – oavsett värdering, börsklimat eller vad som tidigare finns i portföljen. Här ska sparas oavsett vad som händer!

  1. Nå onoterade bolag

Investmentbolag kan även investera i onoterade bolag, dvs bolag som inte finns att handla på börsen. Det kan vara intressant att få denna exponering – men jag greppar ändå inte varför köp måste göra när aktien är övervärderad.

  1. FET tilltro till styrelsen

Tror du att styrelsen kommer göra ett så bra jobb att det är värt att köpa med premie för att få tillgång till aktierna – innan värdet kommer gå till skyarna…. Ja då kan det kanske vara värt att slå till.

Själv köper jag billigt – säljer inte och går med plus betydligt mer än dig.

God avkastning på att vara liquidity provider

by John The Duck on

Ska börja med att säga att dagens bloggtext är lite mer komplicerad. För er som bara har pengar i plånboken och på ett sparkonto – sök på Aftonbladet.se och fortsätt läs där.

En liquidity provider (jag vet inte svenska ordet) är en person som ger likviditet till en marknad så att handel lättare kan genomföras. Lugn – jag ska förklara enklare, även för dig som redan borde ha lämnat denna blogg för denna gång…

Forex

Forex tjänar pengar på att växla pengar, inte på att bara hålla pengarna. Du ska åka till Långtbortistan och går till Forex för att växla till dig pengarna som används i det landet. Det betyder att Forex måste binda en del av sitt kapital i denna valuta för att de ska ha tillgång till den när kunden kommer.

Men hur många åker egentligen till Långtbortistan? Inte många alls. Så Forex knyter upp kapital i onödan på en marknad som används väldigt lite. Det kapitalet hade kunnat utnyttjats bättre. Dessutom har ju Forex ett begränsat kapital att använda.

Det är här som en liquidity provider kommer in. Inte så att personen kommer in genom dörren på Forexbutiken utan som likviditetsgarant. Rika Rasmus köper valutan som används i Långtbortistan och lånar ut till Forex. Han skulle exempelvis kunna säga så här:

”Ni får låna detta om jag får 50 % av alla avgifter ni får in på den marknaden”. Forex slipper knyta upp kapital, Rika Rasmus blir rikare och du kan lätt växla till dig din valuta inför din resa. Alla blir glada och nöjda. Inte minst turistbyrån i Långtbortistan som äntligen får en besökare.

Nej, Forex vara bara ett exempel

Nej, till största sannolikhet kommer inte Rika Rasmus att gå till Forex för att låna ut sina pengar. Det var bara ett exempel för att visa på att alla marknader behöver likviditet. Samtidigt skapar i stort sett alla marknader avgifter som därmed den personen kan ta del av.

Market Maker på aktiemarknaden

Ett tydligare exempel är hur både privatpersoner och institutioner agerar som market makers på en aktiemarknad. I detta fall erbjuder samma aktör både köp- och säljkurser och tjänar därmed pengar på den spread som uppstår.

Vad jag vet är det bara en handfull privatpersoner som klarar av det eftersom det krävs så stora summor. Men ännu en gång visar det att marknaden behöver likviditet för att den ska flyta på.

Pooler öppnar för mindre investeringar

Det börjar nu växa fram pooler som innebär att privatpersoner kan investera i marknader utan att ha sjutton miljoner på banken. Intressant väg att tjäna pengar!

En del av er som läst hit tänker – hur investerar jag då? Det ska du inte göra. Har du läst ända hit hade du inte en aning om vad liquidity provider var innan du började läsa. Du har precis snuddat vid ämnet och nu vill du investera? Right?

Investera inte i det du inte förstår. Punkt.

Fortfarande intresserad? Ok då, läs på och lär dig mycket mera än vad som vi tagit upp, sen kan du – kanske – investera.

”Är du bäst på aktier och investeringar – Tävla i Aftonbladets Aktie Manager” – eller inte…

Aktier har alltid varit och kommer alltid att vara långsiktig investering. Ja, det är sant att några få daytraders sitter och köper/säljer varje dag – men det är få och det är extremt kunniga personer. Det är så få i förhållande till hur många aktieägare som finns i Sverige att de inte ens borde få vara med i statistiken.

MEN – det är självklart de som hörs och syns i dagstidningarna när börsen rör på sig. För någonstans kommer bilden av ”enkla och snabba pengar”. Uppenbarligen tycker även Aftonbladet om att bygga på denna illusion. Under hösten körde de en aktietävling för att avgöra vem som är ”bäst på aktier”.

Reglerna var lättsmälta och enkla – i likhet med Aftonbladets artiklar

Investera en fiktiv summa i aktier och vänta en månad. Den som har bäst avkastning efter den tiden vinner. Och inte bara det. Personen är BÄST PÅ AKTIER och får något fint pris av Aftonbladet. Samtidigt som Aftonbladet håvar in alla avgifter eftersom det självklart krävs PLUS-abonnemang.

Inte seriöst – Hemberg håller med

Självklart går det att hålla korta aktietävlingar. Jag har själv varit med och tippat Hockey-VM på jobbet och jag har gissat aktieutvecklingar i en aktietävling. Ja, det är ungefär samma sak. Men det gör mig varken till hockeyproffs eller att vara bäst på aktier.

Claes Hemberg (gamla sparekonomen som bytts ut till ett fräschare ansikte på Avanza) är med i tävlingen. Men han säger till Aftonbladet att han inte är med för att vinna. Han vill vara med för att ”bidra med en seriös bild av att äga aktier”.

Hans portfölj kommer inte bestå av framtids- och förhoppningsbolag. Hans portfölj kommer inte gå all-in på något företag som försöker ta fram ett coronavaccin (och till stor sannolikhet misslyckas med det).

Han kör samma strategi i denna tävling som i hans vanliga investeringar. En bred portfölj som snittar 10 till 20 % per år. En portfölj som därmed dubbleras på 4 – 9 år. Det om något är aktieägande i dess riktiga mening.

Är du bäst på aktier – så gör du inte mycket alls

Om du är bäst på aktier så har du ett regelbundet sparande och långsiktig profil. Du ser nergångar i börsen som ett tillfälle att få högre direktavkastning vid aktieutdelning och lägre GAV. Du ser uppgångar som värdeökning.

Det är inte svårt, det är inte snabbt – men extremt effektivt för att bygga värde.

Om jag är med i Aftonbladets tävling? Nej, jag tecknar inte upp mig på ett löpande abonnemang som jag sedan måste komma ihåg att säga upp för att vara med i en tävling som inte har vettiga regler. Du då?

Idag finns det minst 20 långivare som ger 29,9999 % i ränta – eller strax därunder. Vissa kan uppenbarligen sträcka sig ner till 28,5 % men fortfarande är det riktigt högt – men under 30.

Högkostnadskreditslagen (säg det 10 gånger snabbt med midsommarsnapsen uppdrucken) säger nämligen att lån med över 30 % i effektiv ränta omfattas av denna lag. En lag som exempelvis innebär att totalt belopp att betala aldrig får övergå dubbla lånebeloppet

Så om du lånat 5000 kr så kommer du, med en högkostnadskredit, aldrig behöva betala tillbaka mer än 10 000 kr. Schysst deal kan man ju tycka – men det tycker uppenbarligen inte långivarna. För de blir begränsad kring ränta, marknadsföring och totalkostnad.

Men bara om de klassas som högkostnadskredit. Eftersom definitionen är att krediten har en effektiv ränta på över 30 % (plus referensräntan) så lägger sig långivarna precis under.

Det är alltså inte en slump att räntorna nu är på 29,9 % och liknande. Nu omfattas de inte av lagen och kan ta ut mer i avgifter och räntor än totalt lånebelopp. Se exempelvis Cashbuddy och Frogtail med ränta på 29,3 och 29,4%. Slump eller att lägga sig så nära gränsen som möjligt?

Det är Sveriges lagstiftning i ett nötskal.

  • Teckna ett lån med 29 % effektiv ränta. Påminnelseavgifter, inkassokostnader, amortering och räntor kan nu blir MER än dubbelt mot vad du lånat.
  • Teckna ett lån med 33 % effektiv ränta. Nu kan du aldrig behöva betala mer än dubbelt så mycket – men det är svindyrt det med.

Lagen säger även att högkostnadskrediter maximalt får ta ut 40 % i ränta. Det innebär att:

  • De tar 40 % i ränta och sedan en massa avgifter på allt!

Och så var det alla undantag…

Eftersom det finns så många som skuldsätter sig långt över öronen så är det ju bra att regeringen i alla fall försöker begränsa de effektiva räntorna. Men som alltid är det en lag ”med massa undantag”.

Den gäller inte köpkrediter.

Bra eller dåligt med en begränsning av dyra lån och krediter? Personligen tycker jag det är mest intressant att regeringen inte löpt linan ut. Som vanligt är det ”landet lagom”. För lagen gäller ju inte alla.

Du kan gå in i en klädbutik och köpa på avbetalning med ränta. Då kan den effektiva räntan vara hur hög som helst. Av vilken anledning vet jag inte, men de har valt att så kallade köpkrediter inte ska omfattas av lagen. Smart…

Det är Sveriges lagstiftning i ett nötskal

  • Vill jag teckna ett lån, för att köpa vinterkläder, finns högkostnadskreditslagen som en matta och begränsar allt från ränta till totalkostnad.
  • Vill jag avbetala kläderna i klädbutiken finns inte de reglerna. Då kan det alltså bli dyrare än en högkostnadskredit…

Det handlar inte om vad pengarna går till. Det handlar vem som lånar ut dem. Det är därför som lånebolagen lägger sig sniffande nära 30 % i effektiv ränta medan Klarna och Qliro kan fortsätta med extremt höga effektiva räntor på kreditköpen. Men de har aldrig kallats för sms-lån – så ingen verkar vilja begränsa dem.