Nästan varenda E-butik erbjuder idag betalning med Klarna. Visst är det smidigt då man får så många olika betalningsmöjligheter och kan samla hela månadens inköp på en enda faktura. Dessutom är det ju smart att man kan delbetala fakturan så man slipper betala allt på en gång.

Så istället för att behöva teckna ett privatlån för att bekosta inköpet kan man delbetala allt. Men är det så väldigt smidigt egentligen… Eller rättare sagt – är det så ekonomiskt? Jag skulle vilja hävda motsatsen.

Det som först irriterar mig är hur svårt det är att hitta kostnaderna.

1. Googla på ”Klarna Delbetalning” och klicka på första träffen (Här borde man hittat svaret)
2. Klicka på att du vill läsa deras Villkor (men här finns inte heller svaret)
3. Välj Klarna Faktura och skrolla ner till ”Omvandling av faktura till en flexibel delbetalning”

För det andra är knappast räntan och avgifterna speciellt trevliga. Det är mer flexibla till Klarnas fördel.

Räntan är 19,90 % och 29 kr i månadsavgift. Vad innebär detta om du delbetalar ett inköp på 10 000 kr under 12 månader? Jo en effektiv ränta på 29,22 %. Skulle du delat upp 5 000 kr på delbetalning hade effektiva räntan blivit ännu högre. Visst är det flexibelt…

Tredje risken med denna delbetalning är att du kan lockas att återbetala över betydligt längre tid än 12 månader. För lägsta beloppet att betala per faktura är 50 kr, sen kan du ju betala mer om du vill. Många lockas att betala mindre och får då längre amorteringstid och betalar en saftig ränta för det.

Jämfört med lån

Jag har en vän som både har betalningsanmärkningar, låg lön och knappast stabil ekonomi. Han gjorde en låneansökan till flera lånebolag på 10 000 kr. Den effektiva räntan som han erbjöds var väl inte lysande – ca 27 %. Men den är ändå bättre än vad Klarna erbjuder med sin delbetalning. Dessutom skulle han bli tvungen att följa amorteringsplanen vilket självklart är en fördel när räntan är så hög.

Så oavsett vad för lån, delbetalning, kredit (finns många olika namn…) du tänker teckna – Jämför lån och sänk dina kostnader via någon större jämförelsetjänst. Kom ihåg att kreditkort kan vara billigare än lån, lån kan vara billigare än delbetalning – och tvärtom. Det finns inget som säger att ena vägen är bättre än den andra. Det är bara kronor och ören som avgör det.

Med flexibla hälsningar / Writer.

”Anna samlade sina lån och minskade sin lånekostnad per månad med 2500kr”

Jag har uppmärksammat att en hel del lånföretag satsar på att marknadsföra så kallade samlingslån. I reklamen har jag fått möte ”Kalle 25 år”, ”Kontoristen Ulla” och ”Biologen Anna”. Har personligen verkligen svårt att tro att dessa personer finns i verkligheten. Inte minst när jag såg att en kvinna sänkt sin ränta på Resurs Bank till 5%. Jag valde och dubbelkolla och den lägsta ränta som banken då erbjöd var ca 5,5%. Snyggt gjort Anna…

Samlingslån kan vara ett mycket effektivt sätt att minska räntan och/eller minska månadskostnaden. Det kommer man inte ifrån. Men jag tycker nog att marknadsföring drar det lite väl lång den här gången.  Jag har tagit mig friheten och räknat lite – och samlingslånen kan till och med bli dyrare. Men det nämner ju självklart inte bankerna.

Exempel med Anna

Om Anna (i exemplet ovan) hade ett lån på 240 000 kr och valt att amortera detta på 4 år skulle månadsamorteringen varit ca 4100kr. Om räntan var 6% skulle det innebära en månadskostnad på ungefär 4700kr. Jag inser att det är kan skilja någon tia beroende på om det är aviavgifter eller liknande men ta siffrorna ”på en höft”.

Anna tycker att en lägre månadskostnad lockar och kontaktar banken. Förslaget blir då att lägga upp lånet på 8 år och med samma ränta skulle månadsbetalningen bli ca 2600. På detta enkla sätt ”minskade hon sin månadskostnad med 2100kr”.

Självklart inser jag att en låg månadskostnad kan locka. Men det bankerna inte alls lyfter fram i marknadsföringen är hur mycket mer som lånet egentligen kostar. Att betala på ett lån i åtta år istället för fyra skapar betydligt större totalkostnad. Detta eftersom man betalar ränta i fyra extra år. Det är enkel matematik.

Men uppenbarligen går den marknadsföringen hem, även om jag inte sväljer den helt. Bankerna kan fortsätta med att marknadsföra Anna som sänker sin månadskostnad. I fallet ovan skulle hon till och med kunnat få en något lägre ränta – men ändå fått större kapitalkostnad. Men kapitalkostnad är inget som bankerna vill lyfta fram, då skulle ju lånen se dyra ut.

Ännu en gång passar ett gammalt uttryck in.

”Bara för att det ser bra ut – så är det inte säkert att innehållet speglar ytan… ”