Var är den där lågkonjunkturen? Det blev inte så farligt…. Nej, det är sant. Inte än. Men just nu går det åt h…e.
Det är intressant hur fort vinden vänder. Ena månaden höjs räntan, elen är svindyr och alla anser att ”världens mest väntade lågkonjunktur” kommer slå hårt mot Sverige. Ett land med en pissvaluta som bara faller i värde och vars ekonomi i stort sett växer sämst i hela Europa.
Men så vänder vinden en månad senare. Maten står på bordet, vi har jobben kvar och åker till Grekland som vi aldrig gjort något annat. Så var tog lågkonjunkturen vägen? Eller är det lågkonjunktur bara för att vi kan åka till Grekland en vecka – istället för två. Många förståsigpåare (kallas ofta för experter) säger att vi går in för en mjuklandning. Men siffrorna säger annat…
Antalet konkurser i Sverige är på den högsta nivån på tio år! Det går att mäta BNP, inflation, matpriser eller antalet restaurangbesök. Men det absolut tydligaste markören för att lågkonjunkturen kommer slå till hårt är konkurser. Konkurser som innebär betydligt fler arbetslösa, mindre köpkraft, mer konkurser osv. Men självklart går det inte på en kvart.
Den onda spiralen
Lågkonjuktur är en ond, långsam, spiral som sakta, men säkert, vrider sig nedåt. När vi väl är nere på botten – det är då vi märker att konjunkturen är usel. Men vägen dit kan mycket väl vara kantad av resor till Grekland, nya altaner eller elbilar.
Frågan är inte om eller när vi får lågkonjunktur. Den är redan inledd. Frågan är hur djupt det går innan det gör riktigt ont. Riktigt, riktigt ont.

Många har redan kommit till sin smärtpunkt. I början av 2023 var det över 390 000 personer hos Kronofogden, och inte oväntat är den en ökning sedan 2022. Om vi räknar med att 8 miljoner i Sverige är vuxna är det 5%. Var tjugonde person har inte kunnat hantera sin skuld – och fler lär det bli.
Denna cocktail av långvarig inflation, skapad av Riksbankens lågränteidé, en växande internationell nationalism, krig lite varstans och ett Kina som ser om sitt eget hus snarare än att samarbeta ser inte bra ut. Men sitt gärna kvar i solstolen i Grekland och citera finansministern i USA. Han, och många andra, sa ju att inflationen och krisen var ”övergående”. Det är den också – om cirka 7-8 år.

Lämna ett svar