Hushållsekonomi

Ebberödsbank har öppnat igen…

by Writer on

Då var det dags att låna pengar – för att tjäna pengar. Ebberöds Bank har uppenbarligen öppnat sina portar igen. Ännu ett tecken på att svensk ekonomi inte är logisk – eller sund.

Först en kort tillbakablick för er som inte vet vad Ebberöds Bank är. Banken var med i en pjäs 1926 och erbjöd sina kunder högre inlåningsränta än utlåningsränta. Det var alltså lönsamt att låna pengar i kassan på banken för att sedan sätta in dem på ett sparkonto. Ologiskt, komiskt och orealistiskt – till nu…

För nu är de faktiskt att helt riskfritt göra exakt samma sak – låna för att spara. Visserligen inte inom samma bank men vad gör det att behöva ha två banker när man kan tjäna pengar på det.

Första steget – Bolånet

Förra året blev det minst sagt ”slagsmål” om bolånen i Sverige. Flera uppstickare vågade ÄNTLIGEN utmana de stora, jobbiga och oförhandlingsbara storbankerna. En av de är Avanza som har ett bolån för person som har låg belåningsgrad – som jag.

Binder jag räntan i 3 år får jag 1,49 % hos Avanza. De har förresten samma ränta till alla så alla som får lån får alltså 1,49 % om de binder i tre år. Rörliga räntan ligger just nu på 1,41 %.

Så jag kan alltså höja bolånet med 200 000 kr och välja mellan 1,41 % upp till 1,49 %. För att det ska bli helt ”säkert” behöver räntan bindas. För den rörliga räntan är ju just säker.

Andra steget – Sparkontot

Nu tar jag dessa 200 000 kr och sätter in på sparkonto hos SevenDay. De ger mig 1,70 % om jag binder pengarna under tre år. Så Ebberöd är alltså tillbaka. Det är klart att jag inte får en sjuk avkastning – det sjuka är istället ekonomin som gör detta möjligt. För något är fel i Sverige när vi till och med får pengar för att låna. Men varför inte tjäna pengar utan risk. Dessutom med pengar som jag inte har.

Casha in – eller?

Jag skulle alltså få en förtjänst på 0,21 % dvs. 420 kr.

Vet inte riktigt om det är värt besväret. De på banken kommer säkerligen fråga vad jag ska ha pengarna till och frågan är om de ger mig lånet om jag förklarar ärligt hur jag ska använda dem.

Men har du ont om pengar – låna så tjänar du mer. Eller hur?

”Allt har ett pris – utan lån som har en luddig ränta”

De flesta varor och tjänster är det enkelt att se priset på. Vet du inte vad en liter mjölk kostar så kollar du på hyllan och läser priset. Vet du inte vad datorn kostar så kan du gå fram till en säljare som tar fram priset på någon sekund. Det är enkelt. Men lika enkelt är det inte att få fram priset på ett lån. Man marknadsför med slående ord som ”Låna pengar Låg ränta” vilket inte säger ett dugg. För räntan är irrelevant. Vad spelar det för roll om räntan är 5% eller 7%  – om du ändå inte vad du betalar…

Till och med bilverkstäder är tydligare än bankerna. Visserligen tar de någon tusenlapp för att undersöka bilen varpå de sedan kommer fram till att jag behöver betala ytterligare tusenlappar för att laga den. Men det är i alla fall ett tydligt pris. Om man inte lämnar in den utan att ha fastpris förståss…

Jag lånar hellre med låg kostnad än låg ränta

Jag gjorde en lånejämförelse via MyLoan för två år sen och fick då en lista på massa banker som var villiga att låna ut pengar. Jag såg räntan och månadskostnaden. Men inte ett ord om vad lånet egentligen kostar totalt. Är det inte märkligt?

Men samma bakvända logik hittas när media kritiserar snabblån. Det är stora rubriker och kritiska röster mot effektiva räntor på 150 %. Det är fruktansvärt att kreditbolagen ska suga ut så mycket från stackars låntagare. Men inte ett ord om vad lånet egentligen kostar totalt. Är det inte märkligt?

Personligen lånar jag hellre med låg kostnad än med låg ränta. Det spelar ingen roll om räntan är 5 % eller 15 %. Det är vad jag betalar i slutändan som är relevant. Det kallas för kapitalkostnad men är ett ord som sällan används av kreditbolagen. Jo, företagen som erbjuder snabblån brukar vara tydlig med kapitalkostnaden. De som alltså får mest skit för att ha för höga räntor. Men orsaken är glasklar. De säger hellre att det kostar 349 kr att låna 2000 kr under två månader än att presentera en hög effektiv ränta.

Bakvänt så gäller samma sak för bankerna. De presenterar hellre en ”låg och tilltalande” ränta än att säga vad det egentligen kostar. För hur skulle det se ut om de skrev ”Låna 50 000 kr – Betala tillbaka 75 000 kr” istället för ”Låna Pengar – Låg ränta – Från 5%

Varför kan inte bankerna bara säga vad det kostar?

Blogga för bättre ekonomi?

by Skribent #1 on

Dinbudget.se är ett sätt för mig att ”klaga av mig” och kommentera ekonomiska saker i samhället. Jag skulle inte säga att jag bloggar för att få en bättre ekonomi. Möjligtvis bloggar jag för att mina vänner ska få bättre ekonomi för flera exempel jag tar upp i bloggen är tagna delvis eller ibland helt från deras liv. Men jag brukar inte säga till den vän som inlägget egentligen är riktat till att jag skrivit om dem. Jag vill gärna ha kvar mina vänner… (även om de skulle behöva gå grundläggande ekonomisk kurs ibland).

Under veckan har jag besökt flera ekonomibloggar och hälsobloggar. Nu sätter nog vissa av er i halsen när jag säger att jag läst hälsobloggar men det är INTE av den anledningen ni tror. Men det kommer jag inte gå in på nu.

En tanke som slog mig var däremot hur många får drivkraft av att skriva. De skriver inte primärt för att få läsare utan för att motivera sig själv att ta nästa steg – och nästa steg.

Tänk dig att du vill gå ner i vikt och en gång i veckan måste blogga om detta. I minst ett år… Alla dina vänner kommer följa din väg oavsett hur det går. Du får stå till svars om det går dåligt och får peppande kommentarer på vägen. Det finns mängder av ”hur jag mådde dåligt och nu mår jag bra-bloggar” – men hur många ”min väg från usel ekonomi till stabil ekonomi” har du sett?

Förväxla nu inte den sista kategorin med ”har redan ok ekonomi men ska bli ekonomisk oberoende”, inom den micro nischen finns det ett antal bloggar men det är ”usel till stabil” som är väldigt ovanligt, för att inte säga helt osynliga.

Det är tragiskt att ekonomi är så tabu att människor hellre lider i det tysta än tar den hjälp som finns framför näsan. Vad skulle du blogga om? Vilka kommentarer skulle du få?

Mina tips är:

  • Bestäm dig för ett mål

Det kan vara att kunna spara ihop pengar till en resa likväl som att alltid få 2000 kr över varje månad. Men utan mål blir skrivandet på bloggen ganska meningslöst.

  • Blogga en gång i veckan

Det kan låta mycket – eller lite. Men för många är detta den absolut svåraste punkten. I ett av de blogginlägg jag läste i veckan kunde jag läsa att skribenten skött bloggen bra under flera år men att den nu försummats. Det blir lätt så. Men ge inte upp. Ska du skriva en gång i veckan i ett år – så gör det. Det krävs ibland kamp för att nå sina mål.

  • Interagera med andra

Försök hitta andra som bloggar om ungefär samma sak. Då kan du kommentera dem och de kan kommentera dig.

Lycka till – Än så länge så sköts bloggande här i en ganska (o)jämn ström i alla fall, fast tar ju hjälp av ”Writer” som gör inlägg stadigt.

Så sparade jag 750 kr på mobilräkningen

by Writer on

Jag minns mitt faktiskt det första mobilabonnemanget jag tecknade. Det var lite stort att gå över från kontantkort till ett ”automatiskt abonnemang”. Tecknade abonnemanget under 24 månader för att få en mobil för en krona.  Jo, det var så man gjorde förr i tiden. Ni som är födda på 00-talet har inte ens upplevt det … det går självklart fortfarande att köpa mobil och teckna abonnemang samtidigt men att binda upp sig på långa abonnemang är inte alltid ett krav.

Då var man tvungen att betala flera hundra kronor i månaden för ett telefonabonnemang – utan att internet ens ingick. Idag är det annorlunda och jag satte mig under julledigheten och började kolla igenom om det gick att spara lite pengar på att byta mobilabonnemang. Japp, lätt som en plätt.

5 GB i Fyra månader

Mitt behov är ungefär 5 GB i månaden. Det verkar vara ett generellt behov då många abonnemang har ungefär den nivån. Men jag valde ändå inte ett av dessa. Vimla (och flera andra bolag) har nämligen att man får spara oanvänd surf till kommande månader och att man får en välkomstbonus när man startar abonnemanget. Det öppnar upp för snålvägen.

Jag valde deras minsta abonnemang som därmed kostade 50 kr under tre månader och sen 100 kr i månaden. Under fyra månader har jag alltså betalat 250 kr. Men det ingår ju bara 2 GB – det räcker väll inte? Jo, för jag fick även en välkomstbonus på 20 GB. Utslaget på fyra månader kan jag alltså använda 7 GB per månad utan att det skulle ta slut.

Under hösten har jag betalat ca 250 kr för att ha drygt 5 GB i månaden hos ett annat bolag. Nu fick jag dealen att betala 250 kr för 4 månader. Rätt stor skillnad. Jag spar 750 kr.

Spara på mobilabonnemanget

Tre gånger per år – Hög timförtjänst

Flera som jag känner säger att de ”inte orkar” byta abonnemang. Att det ”inte är värt det” för man sparar så lite. Sen går de och jobbar 8 timmar per dag och tar extrapass för att få in de pengar de behöver.

Okej, jag sparade 750 under fyra månader. Det tog maximalt en timme att göra bytet. Då har jag ändå räknat med tiden det går att gå ner till brevlådorna som hyresvärden har flyttat till bottenvåningen. Jag sparade 750 på en timme. Hur många timmar behöver du jobba för att få ihop samma summa? En hel dag troligtvis.

Genom att hoppa mellan olika korta abonnemang kan jag ”spara” tre arbetsdagar per år. Men du tycker fortfarande att tre extra semesterdagar är för lite för att orka bry sig?

Hon sparade pengar – på att sluta jobba

by Skribent #1 on

Häromdagen skrev Aftonbladet om en kvinna som enligt tidningen sparade 333 000 kr på att sluta jobba. Även om rubriksättarna spetsar till det så finns en viktig poäng. Det är genom att ändra på utgifterna som den personliga ekonomin lättast kan påverkas.

Många har drömmen om att gå ner i arbetstid. Att jobba mindre så man får mer tid för familjen, att resa eller bara sitta i solstolen och slappa. Vissa tar ett steg till och säger upp sig helt och lever på 0 kr i inkomst. De är inte många men Åsa är en av dessa personer. Detta verkar alltså vara så unikt att Aftonbladet gör ett stort reportage om henne.

Ingen kritik mot Åsa alls – men vad är nyheten?

Åsa gjorde helt rätt. Hon hade varit sjukskriven i två år på grund av en rad fysiska åkommor. Kunde en lösning vara att inte ha ett arbete att förhålla sig tid, tider att passa och stressande arbetsuppgifter?

Efter att familjen pratat igenom det valde hon att säga upp sig och därmed inte dra in en enda krona till familjens ekonomi. Hur kunde de göra så?

I boken ”Jag lämnar ekorrhjulet” skriver hon om sitt experiment att ha en familj som enbart lever på en persons inkomst. För att få ekonomin att gå ihop gick de igenom hela ekonomin och minskade på utgifterna kraftigt.

Exempel:

  • Äta grötlunch alla lediga dagar
  • Max gå till frisören en gång per år och person
  • Sluta lyxrenovera
  • Sluta med dyrbar motion
  • Använder inte torktumlare utan lufttorkar kläderna

Det kan låta som små detaljer men totalt lyckades de pressa ner kostnaderna med 333 000 kr. När hon fick mer tid över kunde hon lägga mindre pengar på utemat, planera sina inköp och säga upp barnomsorgen.

Är det en nyhet att en person kan spara pengar genom att pressa kostnaderna? Nej

Är det en nyhet att en person i Sverige vill leva så snålt att en persons inkomst (mannens) räcker? Det borde det inte vara.

Men av någon anledning är normen i Sverige att alla ska jobba – jämnt och mycket. Om en person väljer aktivt att vara hemma kan det nästan ses om ”kvinnofälla” eller liknande. Ändå finns det mängder av familjer där enbart en person jobbar.

Nyhetsvärdet i artikeln ligger däremot i hur sjukt mycket vi konsumerar i Sverige. En person som tycker sig ha dålig ekonomi kanske ska läsa hur Anna sparade pengar på allt från färre julklappar, gröt till lunch och att kärna sitt eget smör. Som det är sagt så många gånger tidigare: Det är inte inkomsten som gör oss rika – det är genom att hålla nere kostnaderna.

 

Sen bör man också tillägga vissa felaktigheter i artikeln. Aftonbladet skriver om hur hon bantade utgifterna. Men ”sparande till barn” är inte utgift. Det är ett sparande. Inte heller amortering är en utgift. Men poängen kvarstår – den som spar har kvar.