Bank

Snart har låneförmedlarna inga ord kvar …

by Skribent #1 on

Under hösten 2017 kritiserade Konsumentverket flera låneförmedlare för att de använt ”fel” ord i marknadsföringen och på deras hemsidor. Sedan dess har även andra ord ”förbjudits” och frågan är om låneförmedlarna blir ordlösa inom kort.

Hur många låneförmedlare det finns i Sverige är svårt att säga men det handlar minst om 20 – 30st, varav de större kan ses på en lista på Privatlån24.se. Några av de allra största fick hård kritik från Konsumentverket under hösten 2017. Det handlade om att vissa använde fraser som ”Låt bankerna tävla om dig” och att de ”förhandlar fram bästa räntan”. Men det var knappast det som låneförmedlarna gjorde – och inte heller gör idag.

Någon tävling är det knappast tal om. Här finns varken någon deltagarlista, tydliga regler eller vinst. Dessutom vet bankerna inte ens vilka som är villig att ställa upp och tävla.

Någon förhandling handlar det inte heller om – även om det vore smidigt om det var så. Låneförmedlaren frågar bara banken snällt ”Vilken räntan kan ni erbjuda?”. Thats it. Inga hårda förhandlingar med givande och tagande. Inga möjligheter att förhandla till sig bättre ränta genom att sätta hårt mot hårt.

Så de fick helt enkelt ändra på hemsidorna och i marknadsföringen. Sen har vi EU-direktivet som säger att företag inte får säga att det är oberoende om de är beroende av intäkter från samarbetspartners. Dagens låneförmedlare lever uteslutande på provision från samarbetande banker så det blev därmed dags igen att ändra på sidan.

Samtidigt är det lite märkligt att vissa ord och fraser får användas – men inte andra. För tillfället kör en större låneförmedlare en kampanj med denna slogan ”Pruta utan att prata”. Här borde väll i så fall Konsumentverket gå in med ordpekpinnen och läxa upp dem. För om de inte fick marknadsföra sig med att de ”förhandlar med banken” så är det knepigt att de kan hävda att kunden får pruta utan att prata. Vem är det då som prutar – och sker det i så fall med bildstöd?

Sila myggen med svälja kossorna

Det kanske är bra att Konsumentverket ser till att inte en låneförmedlare säger att de förhandlar räntan eller att bankerna tävlar. Rätt ska vara rätt. Det ska heta att man kan pruta på lånen och att bankerna jämförs.

Men att bankerna får presentera en omöjlighetsränta är helt okej. En ränta som brukar presenteras med ”Ränta från 2,5%”. Jag har aldrig hört talas om en enda person som fått denna drömränta (bostadslån undantaget så klart). Frågan är om den enbart finns till för att få okunniga konsumenter att tro att det är billigt att låna. Tänk om de istället hade haft snitträntan presenterad – då hade det blivit tydligare och mer rättvist.

Men självklart ska ord som oberoende, förhandla och tävling bort. Det är viktigare än att tydlig information presenteras av bankerna och låneförmedlarna.

Ja de är kvar – men förändras

by Writer on

Min skribentkollega skrev i mars inlägget ”Smålånen är kvar” som kortfattat kan sägas handla om att ”snabblånen är kvar trots att jag trodde de skulle försvinna för länge sen”. Det är visserligen rätt – men samtidigt väldigt fel. För även om det finns många snabblåneföreföretag kvar på marknaden så verkar det som att smålånen börjar försvinna. Eller rättare sagt – ta ny skepnad. En utveckling som man kan tycka olika om men som trots allt förändrar lånemarknaden.

Det som sker är att många företag som erbjuder smålån istället nu erbjuder så kallade kontokrediter. Ja, namnen är nog lika många som låneföretagen men det handlar om en löpande kredit istället för ett klassiskt snabblån.

Gjorde en snabb koll på de lånegivare som presenteras på smålånonline.se och det är väldigt många av dessa som inom de senaste 18 månaderna byggt om sin låneprodukt. Istället för ett lån på ex. 1000kr, som ska återbetalas på 1 månad, så erbjuds nu en kredit. En kredit som då har lägre effektiv ränta och som kan återbetalas på längre tid. Kortfattat fungerar det som ett kreditkort med en flexibel kredit som återbetalas efter eget tycke.

Så visst har kollegan rätt i att smålånen finns kvar. I alla fall om man menar möjligheten att låna små summor trots dålig ekonomi. Men själva låneformen med låga summor och korta återbetalningstider verkar inte expandera så kraftigt längre. Det är krediterna som är på framfart.

Är det bra? Det är lätt att se fördelarna med denna utveckling. Visst låter det logiskt bättre med ”lägre effektiv ränta” och ”flexibel återbetalning”. Då kostar det ju mindre och man kan välja att återbetala efter vad ekonomin tillåter.

Men som vanligt är det i teorin. Låntagare följer inte alltid logiska mönster. Det som nu kan hända är att personerna kan dra på sig större krediter och lån innan de inser att de ”sitter i skiten”. Ibland kan faktiskt ett ärende hos Kronofogden vara en ”Wake Up”. Även om det gör väldigt ont…

Så ja, smålånen finns kvar. Om än i andra former. Bra för vissa – inte för andra.

Smålånen är kvar

by Skribent #1 on

Med den titeln så kan en förklaring vara på plats, får några år sedan var jag helt övertygad att de så kallade sms lånen skulle försvinna, inte för att det inte finns marknad utan för att regering och riksdag skulle helt enkelt förbjuda den typen av lån.

Trodde det skulle komma nån klago och snyftstorm i massmedia med folk som inte kan hantera sin egen ekonomi och det skulle i tur påverka politikerna så att de stängde ned smålånen.

Så fel jag hade, de finns fortfarande kvar 😊

Jag är inte så hemma på just sms lån, som numera ofta går under benämningen snabblån, men det verkar som att branschen själva faktiskt tagit tag i saken och den värsta ”Vilda västern” har försvunnit.

Men det har varit lite kul att ibland följa på halvdistans, har inte haft riktiga intresset att sätta mig in i alla detaljer men ekonomiintresset finns å då snappar man upp saker ibland.

Ofta så kommer det helt overkliga ränte jämförelser mellan ”vanliga” lån, med flera års amortering, och då snabba smålån som ska amorteras av på en, två eller tre månader. Och då är det den stora ränteskillnaden som lyfts fram, jämfört på årsbasis, jamen äpplen och päron!

Det går ju inte att jämföra årsränta när ett lån ska betalas tillbaka på två månader mot ett lån som ska vara betalt om 5-10 år!

Kollar in en site som specialiserat sig på 3,000-kronors lån, låna3000.nu passande nog, kostnaden på ett 1-månaderslån, den totala kostnaden alltså, varierar mellan 0 kronor (jippie) och 600 kronor (urk).

Av de 10 långivare som de listat så är det väl 4-5 stycken som känns dyra, mellan 400-600 kostar dessa, på den bättre halvan så ligger avgiften (dvs avgift + ränta) på mellan 0 (jippie igen) och 300 kronor.

Men det känns ju helt ok även med 300 kronor, hade jag det tvärdåligt ställt och känna mig tvungen att låna 3,000 i en månad så är det helt ok med 300 spänn för det!

Jag förstår inte varför det klagas … jo, jag förstår ibland varför, det är när människor, framförallt unga, inte vet, kan eller förstår vad de gör och lägger sig i skulder de har svårt att klara av, men jag skulle mycket hellre klaga på det svenska skolsystemet som fasen inte ens ha Privatekonomi på skolschemat – Det skulle vara ett ämne som man måste få godkänt på får att överhuvudtaget få gå ut grundskolan 😝

Välkommen Ebberödsbank…

by Writer on

Ebberöds bank är egentligen namnet på ett danskt folklustspel som för första gången spelades 1923. Men det är väll knappast någon som förknippar Ebberöds bank med något slags teater längre. Det har blivit ett begrepp för ”idiotisk bankverksamhet med högre inlåningsränta än utlåningsränta”.

För det var precis vad som hände i teatern. Personer kunde gå till banken och låna pengar för att sedan sätta in dem och genom det få mer pengar på de insatta pengarna än vad man var tvungen att betala på lånet. Idiotiskt av banken så det skulle väll inte kunna förekomma i verkligheten. – Jo då, i dagens banksverige är det uppenbarligen möjligt. Otroligt men sant.

Jag har sett det tidigare och även läst en artikel på xtrapengar.net om detta fenomen. Det går helt enkelt att tjäna på att låna pengar för att få ränta på dem.

Enklast är det på små belopp men det går även på stora.

Om jag skaffar ett kreditkort från Shell så kan jag få 2,0% ränta på de pengar jag sätter in på kortet. Kortet är ju även gratis så det finns ingen kostnad att få denna ränta. Det ska sedan jämföras med snitträntan på bolån som för tillfället ligger kring 1,70%. Därmed har jag snabbt en säker inkomst på 0,3% av det kapital jag sätter in.

Nu finns det en liten hake. Just detta kreditkort har maximal gräns på 15.000kr så några större summor kan jag inte tjäna där. Men trots allt så går jag plus.

Men värre kan det bli. Den som har en stor villa och inte har den helt belånad kan lätt få en ränta en bit under snitträntan. Ner mot 1,2 eller 1,3% är ingen omöjlighet. Sätt pengarna på ett fasträntekonto hos Marginalen Bank och ränta som fås är 1,75% på 2år. Även där finns alltså en överränta till inlåningsräntans fördel.

Härligt – Ebberöds bank är tillbaka – Lika så bankidiotin.

År 2015 infördes en lag som resulterade i att alla banker, som erbjuder bolån, måste månadsvis redovisa deras snittränta. Detta är alltså den genomsnittliga räntan som banken lånat ut pengar till under den senaste månaden. Genom att ställa bankernas snitträntor mot varandra kan man som konsument lättare se var det finns störst ”prutmån” mot den listränta som bankerna även presenterar.

Listränta är därmed bankernas ”högsta boränta” men väldigt många kan pruta och få lägre ränta än så. Detta visar sig inte minst i snitträntan hos bankerna som är en bra bit under listräntan hos de flesta – även om det kan variera något.

Även om en viss kritik kan framföras mot snitträntan så är det en fingervisning om vilken bank som faktiskt ger bäst ränta. Något som gynnar konsumenterna.

När det sedan kommer till privatlån är det inte alls samma positiva utveckling. Här är det fortfarande ”lockräntor” som dominerar. Bankerna trycker upp stort att de lånar ut ”från” en viss ränta. Men hur många som får denna låga ränta framgår aldrig. Lite som att ICA erbjuder bananer ”från 5kr” men att enbart en på tusen av alla kunder som kommer in i butiken får detta pris.

Genom att införa en snittränta även på privatlånen skulle det bli tydligare vilka kreditgivare som faktiskt ger låg ränta och vilka som låter mer än vad de egentligen levererar.

Bolånen blir reglerade genom amorteringskrav, belåningsgrad och bankerna måste sätta snitträntor. Men någon begränsning på privatlån verkar inte vara i sikte. Inte heller snittränta eller andra vägar som skulle underlätta för konsumenterna att ta bättre val och därmed få lägre räntekostnader.

Dags att uppdatera systemet!

Om gästbloggaren:

Jag har under några år jobbat som skribent och trivs extra bra när jag får dela med mig av mina erfarenheter. Detta inte minst inom ekonomi då detta blivit lite av ett specialintresse. Driver även bloggen sparaellerlåna.se som sätter sparandet och lånandet i lite andra perspektiv. Allt från sparkonto till avancerade optionsaffärer.