Dinbudget.se är ett sätt för mig att ”klaga av mig” och kommentera ekonomiska saker i samhället. Jag skulle inte säga att jag bloggar för att få en bättre ekonomi. Möjligtvis bloggar jag för att mina vänner ska få bättre ekonomi för flera exempel jag tar upp i bloggen är tagna delvis eller ibland helt från deras liv. Men jag brukar inte säga till den vän som inlägget egentligen är riktat till att jag skrivit om dem. Jag vill gärna ha kvar mina vänner… (även om de skulle behöva gå grundläggande ekonomisk kurs ibland).

Under veckan har jag besökt flera ekonomibloggar och hälsobloggar. Nu sätter nog vissa av er i halsen när jag säger att jag läst hälsobloggar men det är INTE av den anledningen ni tror. Men det kommer jag inte gå in på nu.

En tanke som slog mig var däremot hur många får drivkraft av att skriva. De skriver inte primärt för att få läsare utan för att motivera sig själv att ta nästa steg – och nästa steg.

Tänk dig att du vill gå ner i vikt och en gång i veckan måste blogga om detta. I minst ett år… Alla dina vänner kommer följa din väg oavsett hur det går. Du får stå till svars om det går dåligt och får peppande kommentarer på vägen. Det finns mängder av ”hur jag mådde dåligt och nu mår jag bra-bloggar” – men hur många ”min väg från usel ekonomi till stabil ekonomi” har du sett?

Förväxla nu inte den sista kategorin med ”har redan ok ekonomi men ska bli ekonomisk oberoende”, inom den micro nischen finns det ett antal bloggar men det är ”usel till stabil” som är väldigt ovanligt, för att inte säga helt osynliga.

Det är tragiskt att ekonomi är så tabu att människor hellre lider i det tysta än tar den hjälp som finns framför näsan. Vad skulle du blogga om? Vilka kommentarer skulle du få?

Mina tips är:

• Bestäm dig för ett mål

Det kan vara att kunna spara ihop pengar till en resa likväl som att alltid få 2000 kr över varje månad. Men utan mål blir skrivandet på bloggen ganska meningslöst.

• Blogga en gång i veckan

Det kan låta mycket – eller lite. Men för många är detta den absolut svåraste punkten. I ett av de blogginlägg jag läste i veckan kunde jag läsa att skribenten skött bloggen bra under flera år men att den nu försummats. Det blir lätt så. Men ge inte upp. Ska du skriva en gång i veckan i ett år – så gör det. Det krävs ibland kamp för att nå sina mål.

• Interagera med andra

Försök hitta andra som bloggar om ungefär samma sak. Då kan du kommentera dem och de kan kommentera dig.

Lycka till – Än så länge så sköts bloggande här i en ganska (o)jämn ström i alla fall, fast tar ju hjälp av ”Writer” som gör inlägg stadigt.

Av någon anledning så har jag fått i uppgift att inhandla i ett gäng pokaler till en liten tävling fram på vårkanten. Nu är det ingen super seriös tävling utan mer ett gäng likasinnade som håller en intern tävling med halvt om halvt påhittade sportgrenar. Inte säkert att de andra i gänget uppskattar om det skrivs exakta detaljer om vad och vem, så det känns som det bör hållas utanför den här bloggen.

Nu blir det tredje året vi kör och den interna prestigen (läs: skrytfaktorn) är enorm, tidigare har det bara varit just skrytfaktorn som vinnaren fått som pris, men i år tänkte någon till och förslog prispokaler till topp 3, idén godkändes direkt.

Ok, vet precis var man blev utvald att ordna fram några pokaler, och det sas på mötet vi hade, jag har själv ett pokalskåp med en massa pokaler, priser å medaljer, minnen från yngre dar. Och det var här det blev lite komiskt så det kändes som att peta ned några rader var passande.

Såå – den som har en gamla massa idrottsvinster som samlar damm är uppenbart den bästa att köpa in nya priser … jaha, vart man införskaffar pokaler och priser har jag ingen koll på, fick ju mina pga (viss) idrottslig framgång, vart priserna inköptes en gång i tiden har jag som sagt ingen aning om 🙂

Men det är lite typiskt, av nån anledning så dyker detta tankesätt upp ibland: ”Jamen du har ju gjort X och Y, då måste du vara riktigt duktig på Z”. Läste faktiskt en artikel om just sånna här ”fenomen” förre året nån gång, den skribenten tog upp liknelsen så här: ”Jaha, du har spelat i ett band när du var yngre, då måste du vara en rackare på å producera och ge ut skivor”.

Helt skilda saker men ändå händer det med ojämna mellanrum. Jaja, som tur är för mig så sägs det att ”Google is your friend” så en snabb sökning på ordet pokaler och hittade hemsidan Glentons.se som såg ut att ha passande ut. Massvis med pokaler och andra idrottspriser, såg även att de hade lotto och bingoprylar, faktiskt helt perfekt för en idrottsklubb att köpa in lite lotter ibland!

Det fanns ett hyfsat brett sortiment, även Orreforsglas gick att beställa om man vill ha lite mer exklusivt. Det fanns allt från enklare och ganska billiga till dyra, stiliga och tunga pokaler.

En sak saknade jag dock i informationen av pokalerna, det stod ingenting om vikten (förutom de allra dyraste och tyngsta) och i de flesta fall inte heller vilket material själva sockeln/foten var gjord av.

Det är stor skillnad på en 100 grams plastsockel mot en rejäl en-kilos tung stensockel. Ok, på nån enstaka pokal jag tittade på så stod det är foten var gjord av trä, bra info men snälla skriv det på alla, eller ännu enklare och bättre, skriv ut vikten på pokalen.

Vad köptes nu in då? Får vinnaren i vår ”tävling” prispokalen som kallades ”Barcelona” som är 1,25 meter hör och väger 15 kilo? Nää, det blev guld, silver och brons medaljer som köptes, dyrare modeller ska sägas – Enväldigt klassade jag upp vår tävling från ”liten tävling med pokaler” till ”mästerskap som ger medaljer” 🙂

Häromdagen skrev Aftonbladet om en kvinna som enligt tidningen sparade 333 000 kr på att sluta jobba. Även om rubriksättarna spetsar till det så finns en viktig poäng. Det är genom att ändra på utgifterna som den personliga ekonomin lättast kan påverkas.

Många har drömmen om att gå ner i arbetstid. Att jobba mindre så man får mer tid för familjen, att resa eller bara sitta i solstolen och slappa. Vissa tar ett steg till och säger upp sig helt och lever på 0 kr i inkomst. De är inte många men Åsa är en av dessa personer. Detta verkar alltså vara så unikt att Aftonbladet gör ett stort reportage om henne.

Ingen kritik mot Åsa alls – men vad är nyheten?

Åsa gjorde helt rätt. Hon hade varit sjukskriven i två år på grund av en rad fysiska åkommor. Kunde en lösning vara att inte ha ett arbete att förhålla sig tid, tider att passa och stressande arbetsuppgifter?

Efter att familjen pratat igenom det valde hon att säga upp sig och därmed inte dra in en enda krona till familjens ekonomi. Hur kunde de göra så?

I boken ”Jag lämnar ekorrhjulet” skriver hon om sitt experiment att ha en familj som enbart lever på en persons inkomst. För att få ekonomin att gå ihop gick de igenom hela ekonomin och minskade på utgifterna kraftigt.

Exempel:

• Äta grötlunch alla lediga dagar
• Max gå till frisören en gång per år och person
• Sluta lyxrenovera
• Sluta med dyrbar motion
• Använder inte torktumlare utan lufttorkar kläderna

Det kan låta som små detaljer men totalt lyckades de pressa ner kostnaderna med 333 000 kr. När hon fick mer tid över kunde hon lägga mindre pengar på utemat, planera sina inköp och säga upp barnomsorgen.

Är det en nyhet att en person kan spara pengar genom att pressa kostnaderna? Nej

Är det en nyhet att en person i Sverige vill leva så snålt att en persons inkomst (mannens) räcker? Det borde det inte vara.

Men av någon anledning är normen i Sverige att alla ska jobba – jämnt och mycket. Om en person väljer aktivt att vara hemma kan det nästan ses om ”kvinnofälla” eller liknande. Ändå finns det mängder av familjer där enbart en person jobbar.

Nyhetsvärdet i artikeln ligger däremot i hur sjukt mycket vi konsumerar i Sverige. En person som tycker sig ha dålig ekonomi kanske ska läsa hur Anna sparade pengar på allt från färre julklappar, gröt till lunch och att kärna sitt eget smör. Som det är sagt så många gånger tidigare: Det är inte inkomsten som gör oss rika – det är genom att hålla nere kostnaderna.

 

Sen bör man också tillägga vissa felaktigheter i artikeln. Aftonbladet skriver om hur hon bantade utgifterna. Men ”sparande till barn” är inte utgift. Det är ett sparande. Inte heller amortering är en utgift. Men poängen kvarstår – den som spar har kvar.

För nio år sen lanserades världens då billigaste bil. Det var Tata Nano som gick att köpa för 15 000 kr. Tanken var att bilen skulle bli nyckeln till att ”sätta Indien på hjul” och att den även skulle kunna exporteras till en rad U-länder.

Chansen att Tata Nano skulle komma till Sverige var ungefär 0%. Om inte lägre än så. För det var på mer än en punkt som denna lilla leksaksbil inte uppfyllde kraven i Sverige kring säkerhet m.m. Uppenbarligen var det fler länder som inte ansåg att bilen uppfyllde måtten. Eller så var det kunderna som tvekade till att köpa en så billig bil. Under december 2018 såldes bara 554 bilar.

Världens billigaste bil var det visserligen – men det kanske inte bara är priset som är viktigt. Man kanske vill ha lite mer än 35 hästkrafter. Kraven är högre, vilket är lätt att förstå.

Men vore det inte smidigt att kunna köpa en helt ny bil för 15 000 kr? Eller i alla fall 45 000 kr. Det skulle säkert gå att producera bilar på den nivån som skulle matcha våra lagar. Men skulle någon vilja köpa den? Är du villig att köpa en bil utan air-condition, med manuell vev för att få ner rutan och utan bilradio? Nej, troligtvis inte. Det går att göra listan lång på saker vi förväntar oss av en bil och som vi därmed är beredda att betala för.

Billig bil – i längden

Tata Nano sätter saken på sin spets. Men visar även hur fel många tänker. Man ser på inköpspriset och tror att det är vad bilen kostar. Inköpspriset är bara första steget. Det är den löpande kostnaden som ofta är större. I alla fall på billigare bilar. Skatt, bensin, reparationer, sommardäck osv.

Just det långsiktiga tänket saknas ofta. Även när det kommer till drivmedel. I en artikel som tar upp om det är bäst att köpa ny eller begagnad bil nämns just drivmedlet som fundamentalt.

Ska man köpa elbil nu när det börjar att etableras? Nej, då är det betydligt bättre att vänta in till att marknaden mognat, konkurrensen hårdnat, produktionen expanderat och priserna dalat.

Ska man köpa en ny bensinbil? Nej, att köpa nya bilar är sällan lönsamt med den stora värdeminskning som blir.

Ska man köpa en begagnad bensinbil? Ja som läget är idag befinner vi oss i en brytpunkt. Elbilen har inte etablerats tydligt nog för att det ska vara värt att investera i en sådan.

Världens billigaste bil är Tata Nano – men det är inte den billigaste bilen i längden. Köp begagnat och kör med bensin i tanken. I alla fall ett tag till.

Under hösten 2017 kritiserade Konsumentverket flera låneförmedlare för att de använt ”fel” ord i marknadsföringen och på deras hemsidor. Sedan dess har även andra ord ”förbjudits” och frågan är om låneförmedlarna blir ordlösa inom kort.

Hur många låneförmedlare det finns i Sverige är svårt att säga men det handlar minst om 20 – 30st, varav de större kan ses på en lista på Privatlån24.se. Några av de allra största fick hård kritik från Konsumentverket under hösten 2017. Det handlade om att vissa använde fraser som ”Låt bankerna tävla om dig” och att de ”förhandlar fram bästa räntan”. Men det var knappast det som låneförmedlarna gjorde – och inte heller gör idag.

Någon tävling är det knappast tal om. Här finns varken någon deltagarlista, tydliga regler eller vinst. Dessutom vet bankerna inte ens vilka som är villig att ställa upp och tävla.

Någon förhandling handlar det inte heller om – även om det vore smidigt om det var så. Låneförmedlaren frågar bara banken snällt ”Vilken räntan kan ni erbjuda?”. Thats it. Inga hårda förhandlingar med givande och tagande. Inga möjligheter att förhandla till sig bättre ränta genom att sätta hårt mot hårt.

Så de fick helt enkelt ändra på hemsidorna och i marknadsföringen. Sen har vi EU-direktivet som säger att företag inte får säga att det är oberoende om de är beroende av intäkter från samarbetspartners. Dagens låneförmedlare lever uteslutande på provision från samarbetande banker så det blev därmed dags igen att ändra på sidan.

Samtidigt är det lite märkligt att vissa ord och fraser får användas – men inte andra. För tillfället kör en större låneförmedlare en kampanj med denna slogan ”Pruta utan att prata”. Här borde väll i så fall Konsumentverket gå in med ordpekpinnen och läxa upp dem. För om de inte fick marknadsföra sig med att de ”förhandlar med banken” så är det knepigt att de kan hävda att kunden får pruta utan att prata. Vem är det då som prutar – och sker det i så fall med bildstöd?

Sila myggen med svälja kossorna

Det kanske är bra att Konsumentverket ser till att inte en låneförmedlare säger att de förhandlar räntan eller att bankerna tävlar. Rätt ska vara rätt. Det ska heta att man kan pruta på lånen och att bankerna jämförs.

Men att bankerna får presentera en omöjlighetsränta är helt okej. En ränta som brukar presenteras med ”Ränta från 2,5%”. Jag har aldrig hört talas om en enda person som fått denna drömränta (bostadslån undantaget så klart). Frågan är om den enbart finns till för att få okunniga konsumenter att tro att det är billigt att låna. Tänk om de istället hade haft snitträntan presenterad – då hade det blivit tydligare och mer rättvist.

Men självklart ska ord som oberoende, förhandla och tävling bort. Det är viktigare än att tydlig information presenteras av bankerna och låneförmedlarna.