Vad är ChatGPT? Är det bra? Kan vem som helst nu skriva texter?

Svaret är väl: Njaa och oh nej … men kan användas under vissa förutsättningar, typ

Visst kan man fixa lite content med ChatGPT, inga problem alls, dock finns det ett flertal fallgropar. Vi ”skrev” två kortare artiklar med hjälp av ChatGPT, använda bara en ”prompt” som var just ”Vad är ChatGPT” å så lät vi datorkillen ovan sätta igång 😉

Självklart så kan vi inte bara släppa ut texterna utan att kommentera, såklart, vi vill ju inte att ni kära läsare ska somna halvvägs genom artikeln … alla kommentarer nedan är gjort i fet stil och blå, och vi har inte städat bort alla hänvisningsnummer m.m.

 

— Den första artikeln skriven med ChatGPT —

Vad är ChatGPT?

GPT står för ”Generative Pre-trained Transformer” och är en typ av artificiell intelligens-modell utvecklad av OpenAI. Den används främst för att generera text som liknar mänskligt skrivande. Modellen är en del av forskningen inom naturlig språkbehandling och har revolutionerat sättet datorer interagerar med människor genom att producera text baserat på tidigare inlärning från stora datamängder[1][3].

### Funktionalitet och Tillämpningar

GPT-modellen tränas på omfattande dataset, vilket gör den kapabel att generera text utifrån korta inmatningar eller ”prompter”. Ju mer data modellen exponeras för under träning, desto mer exakt och relevant blir den i sina svar. Den används inom många områden, inklusive marknadsföring, kundsupport och automatiserad journalistik, där den kan skapa artiklar, produktbeskrivningar och svara på kundfrågor[1][4].

Men men men, vad är de där numren för nånting? Å de där ###? – Jopp, som sagt ovan, vi har inte rensat bort nånting, vill visa att man faktiskt måste läsa genom allting, det går inte att endast kopiera rakt av.

### Utveckling och Versioner

OpenAI har släppt flera versioner av GPT, med GPT-4 som den senaste. Denna version erbjuder förbättrade funktioner och prestanda, inklusive snabbare svar och bättre hantering av komplexa uppgifter. GPT-4 kan till exempel bearbeta upp till 25 000 ord text och hantera multimodala indata, vilket innebär att den kan arbeta med både text och bilder[2][3][6].

Oj ursäkta, blev så uttråkad så jag somnade …ok då, artikeln ger lite info, men texten är inte direkt upplyftande, den är rent ut tråkig.

 

### Begränsningar

Trots sina avancerade funktioner har GPT-modellen begränsningar. Den baseras på tidigare data och kan ibland generera osammanhängande eller felaktig information. Därför är det viktigt att ha mänsklig övervakning för att verifiera korrektheten av den text som genereras[1][4][5].

Nu blev det viktigt! Ovan står det ”generera osammanhängande eller felaktig information” samt ”mänsklig övervakning för att verifiera korrektheten av den text som genereras”.

Så enkelt förklarat, om man kan ett ämne väldigt bra så kan man skriva en text med hjälp av ChatGPT, för att sedan korrekturläsa … å andra sidan om man inte kan ämnet så är risken överhängande för att rena felaktigheter blir publicerade!

 

— Den andra artikeln skriven med ChatGPT —

Vad är ChatGPT?

GPT-modellen fungerar genom en process av maskininlärning och naturlig språkbehandling. Här är en översikt av hur den fungerar i praktiken:

## Träningsfas

GPT-modellen tränas på enorma mängder textdata. Till exempel tränades GPT-3 på en datauppsättning på 500 TB text och kod[3]. Under träningen lär sig modellen att förutsäga nästa ord baserat på tidigare ord i en sekvens[4].

## Funktionalitet

När modellen är tränad kan den användas för att generera text baserat på en given prompt eller fråga. Den använder sin inlärda kunskap för att producera relevant och sammanhängande text.

### Huvudegenskaper:

– **Textgenerering**: GPT kan skapa olika typer av innehåll som artiklar, svar på frågor och kreativa texter[3].

– **Översättning**: Modellen kan översätta mellan olika språk. – Njaa, har sett ett flertal olika översättningsappar och liknande, till och med mellan Svenska och Engelska så blir det ofta fel i lite längre meningar, och det är ändå samma språkgrupp. Testa hur mycket fel det kan bli mellan helt olika språkgrupper.

– **Frågebesvarande**: Den kan analysera frågor och ge informativa svar. – Igen (tjatar, jag vet), om man nu har kunskapen för att avgöra om svaret är rätt eller inte …

## Versioner och utveckling

OpenAI har släppt flera versioner av GPT-modellen:

– **GPT-3**: Den tredje generationen som blev känd för sin imponerande förmåga att generera människoliknande text[3].

– **GPT-3.5**: En förbättrad version som används i ChatGPT[3].

– **GPT-4**: Den senaste versionen som är mer avancerad och pålitlig. Den är multimodal och kan hantera både text och bilder[3].

Hur många punkter kan man ha i en text? GPT-svaret blir: Oändligt många … 

## Praktisk användning

GPT-modeller används i många applikationer, inklusive:

– Chatbotar för kundservice – Va bra, då får man sitta å svära framför datorn istället för i telefonkön 😀

– Innehållsskapande verktyg – Jodå absolut, använd på rätt sätt.

– Språköversättningssystem – Ibland.

– Utbildningsplattformar – Den känns osäker.

## Begränsningar

Trots sin kraftfullhet har GPT-modeller vissa begränsningar:

– De kan ibland generera felaktig information. – No shit Sherlock!

– Det finns risker för spridning av desinformation om de används felaktigt[2]. – Nähä, säkert …

– Säkerhets- och integritetsfrågor kan uppstå, särskilt i känsliga branscher som finanssektorn[2]. – Jo kan tänka mig hur mycket fel som kan uppstå här, ish så osäkert det känns … som när AI verktyg läckte känsliga uppgifter, sånt kan GPT lätt förmedla vidare, vi får hoppas att Sarah Connor kan rädda oss.

 

Sammanfattningsvis fungerar GPT-modellen genom att analysera och lära sig från stora mängder textdata för att sedan generera relevant text baserat på given input. Den fortsätter att utvecklas och förbättras med varje ny version.

Det var ett exempel på kort sammanfattning, ChatGPT har annars en förmåga att ofta skriva långa, onödigt långa, sammanfattningar.

 

Vill du använda ChatGPT? För att det ska fungera så måste man absolut lära sig att använda ChatGPT på ett bra sätt, då är GPT ett riktigt bra verktyg.

Att bara kasta upp texter utan att använda rätt typ av prompter m.m. är … tjaa, värdelöst.

Jo en sak till, se upp för ”blomsterfyllt språk” 😀

Konsumentverket har nyligen genomfört en granskning av sex låneförmedlare och framför nu stark kritik mot dessa bolag. Företagen i fråga har visat sig vara oklara i sin kommunikation och har pressat konsumenter till att snabbt acceptera erbjudanden via telefon.

De granskade företagen

De företag som har granskats är Enklare ekonomi Sverige AB, Likvidum AB, Låna bra i Sverige AB, Reducero AB, Sambla Group AB och Zmarta AB. Dessa företag valdes ut baserat på antalet klagomål som inkommit till Konsumentverket under de senaste två åren.

Som en del av granskningen har Konsumentverket begärt in samtalsmanus och inspelningar av försäljningssamtal för att bättre förstå hur dessa företag marknadsför sig. Resultaten visar att alla sex företag har brister i sin verksamhet.

Specifika problem

Konsumentverket har identifierat flera fall där kreditförmedlarna inte har tagit hänsyn till konsumenternas önskemål. Ett exempel är när en konsument uttryckligen har önskat att bli skuldfri så snabbt som möjligt, men kreditförmedlaren har ändå föreslagit en längre löptid på krediten.

Emelie Rogner, jurist på Konsumentverket, uttalar sig i en skriftlig kommentar om att kreditförmedlarna ofta förbiser konsumentens önskemål och behov, vilket är problematiskt.

Granskningen av de sex kreditförmedlingsföretagen visar på allvarliga brister i deras verksamhet. Konsumentverket riktar nu skarp kritik mot dessa bolag och uppmanar dem att förbättra sin praxis.

 

Dinbudget’s kommentar: Tjaa, är väl precis som vanligt då, en del företag (spelar ingen roll vilken typ av företag) sysslar med ”oschysta metoder”. Dock kan ett företag försöka vara hur bra som helst men om det är nya eller tillfälligt inhyrda säljare så är risken för påträngande försäljningsmetoder ännu större – thats life, håll dig lugn å sansad och framförallt låt ingen stressa fram dina beslut!

Var är den där lågkonjunkturen? Det blev inte så farligt…. Nej, det är sant.  Inte än. Men just nu går det åt h…e.

Det är intressant hur fort vinden vänder. Ena månaden höjs räntan, elen är svindyr och alla anser att ”världens mest väntade lågkonjunktur” kommer slå hårt mot Sverige. Ett land med en pissvaluta som bara faller i värde och vars ekonomi i stort sett växer sämst i hela Europa.

Men så vänder vinden en månad senare. Maten står på bordet, vi har jobben kvar och åker till Grekland som vi aldrig gjort något annat. Så var tog lågkonjunkturen vägen? Eller är det lågkonjunktur bara för att vi kan åka till Grekland en vecka – istället för två. Många förståsigpåare (kallas ofta för experter) säger att vi går in för en mjuklandning. Men siffrorna säger annat…

Antalet konkurser i Sverige är på den högsta nivån på tio år! Det går att mäta BNP, inflation, matpriser eller antalet restaurangbesök. Men det absolut tydligaste markören för att lågkonjunkturen kommer slå till hårt är konkurser. Konkurser som innebär betydligt fler arbetslösa, mindre köpkraft, mer konkurser osv. Men självklart går det inte på en kvart.

Den onda spiralen

Lågkonjuktur är en ond, långsam, spiral som sakta, men säkert, vrider sig nedåt. När vi väl är nere på botten – det är då vi märker att konjunkturen är usel. Men vägen dit kan mycket väl vara kantad av resor till Grekland, nya altaner eller elbilar.

Frågan är inte om eller när vi får lågkonjunktur. Den är redan inledd. Frågan är hur djupt det går innan det gör riktigt ont. Riktigt, riktigt ont.

Många har redan kommit till sin smärtpunkt. I början av 2023 var det över 390 000 personer hos Kronofogden, och inte oväntat är den en ökning sedan 2022. Om vi räknar med att 8 miljoner i Sverige är vuxna är det 5%. Var tjugonde person har inte kunnat hantera sin skuld – och fler lär det bli.

Denna cocktail av långvarig inflation, skapad av Riksbankens lågränteidé, en växande internationell nationalism, krig lite varstans och ett Kina som ser om sitt eget hus snarare än att samarbeta ser inte bra ut. Men sitt gärna kvar i solstolen i Grekland och citera finansministern i USA. Han, och många andra, sa ju att inflationen och krisen var ”övergående”. Det är den också – om cirka 7-8 år.

När butikskedjor och kortutgivare ger bonus, cashback och rabatter för att locka till sig kunder skapas möjlighet till riktig billig mat. Fortsätter det i denna takt får vi snart betalt för att köpa mat och tanka…

Nej, gratis blir det nog aldrig – men nära inpå. På Kortbonus.se visas en uträkning som visar att det går att få över 17 % bonus/rabatt hos ICA.  Detta genom att kombinera olika bonustjänster. I detta fall har bloggaren kombinerat följande:

• 5 % pensionärsrabatt
• 10 % genom att betala med Rocker
• 1 % genom att lägga in Rockerkortet i Curveappen och betala med Curve
• 1,875 % i ICA-bonus genom att handla för exakt 8000 kronor (8050 kr är okej det med…)

Det är klart att jag kan vara lite kritisk mot detta blogginlägg också. För det första är jag inte pensionär (fast många tror det). Jag HATAR även att värva folk till olika tjänster och för att få 10 % hos Rocker krävs att 10 personer värvas. Sen kostar Curve 100 kronor per månad och jag handlar knappast för 8000 kronor per månad på ICA.

I övrigt var uträkningen bra…

Det är självklart en teoretisk uträkning men som med många teorier krävs det att månen står i zenit och att Bianca Ingrosso inte säger ”Oh My Good!” fler än tre gånger på en dag. DET HÄNDER INTE…

Men för att ge bloggaren en viss cred i alla fall – han visar vikten av att kombinera olika rabatter och bonussystem för att pressa priset. I vissa fall ganska mycket. Liknande sätt kan nämligen appliceras på onlinehandel, inköp av drivmedel osv.

Drivmedel hos Circle K eller Preem

Både Preem och Circle K har bonusprogram som det är möjligt att ansluta valfritt kort till. Hos Preem anmäls kortet online medan det hos Circle K krävs att du går fram till den snälla expediten och ber om att få ansluta dig. Sen ges rabatt automatiskt på drivmedel – så länge du betalar med det kortet.

Självklart används då ett kort som ger ”bonus på allt”. Ta exempelvis Norwegian eller Komplett och få 0,5 % i bonus på allt.

• Handla när det är kampanj
• Betala med anslutet kort och få rabatt
• Få bonus på kortet som används

Snart har jag 41 olika bonusprogram sammankopplade och får betalt för maten jag köper. Jag snål? Nähä – det handlar bara om att utnyttja systemet och hålla sig på rätt sida lagen (gäller även dig Sundberg…)

”Är du bäst på aktier och investeringar – Tävla i Aftonbladets Aktie Manager” – eller inte…

Aktier har alltid varit och kommer alltid att vara långsiktig investering. Ja, det är sant att några få daytraders sitter och köper/säljer varje dag – men det är få och det är extremt kunniga personer. Det är så få i förhållande till hur många aktieägare som finns i Sverige att de inte ens borde få vara med i statistiken.

MEN – det är självklart de som hörs och syns i dagstidningarna när börsen rör på sig. För någonstans kommer bilden av ”enkla och snabba pengar”. Uppenbarligen tycker även Aftonbladet om att bygga på denna illusion. Under hösten körde de en aktietävling för att avgöra vem som är ”bäst på aktier”.

Reglerna var lättsmälta och enkla – i likhet med Aftonbladets artiklar

Investera en fiktiv summa i aktier och vänta en månad. Den som har bäst avkastning efter den tiden vinner. Och inte bara det. Personen är BÄST PÅ AKTIER och får något fint pris av Aftonbladet. Samtidigt som Aftonbladet håvar in alla avgifter eftersom det självklart krävs PLUS-abonnemang.

Inte seriöst – Hemberg håller med

Självklart går det att hålla korta aktietävlingar. Jag har själv varit med och tippat Hockey-VM på jobbet och jag har gissat aktieutvecklingar i en aktietävling. Ja, det är ungefär samma sak. Men det gör mig varken till hockeyproffs eller att vara bäst på aktier.

Claes Hemberg (gamla sparekonomen som bytts ut till ett fräschare ansikte på Avanza) är med i tävlingen. Men han säger till Aftonbladet att han inte är med för att vinna. Han vill vara med för att ”bidra med en seriös bild av att äga aktier”.

Hans portfölj kommer inte bestå av framtids- och förhoppningsbolag. Hans portfölj kommer inte gå all-in på något företag som försöker ta fram ett coronavaccin (och till stor sannolikhet misslyckas med det).

Han kör samma strategi i denna tävling som i hans vanliga investeringar. En bred portfölj som snittar 10 till 20 % per år. En portfölj som därmed dubbleras på 4 – 9 år. Det om något är aktieägande i dess riktiga mening.

Är du bäst på aktier – så gör du inte mycket alls

Om du är bäst på aktier så har du ett regelbundet sparande och långsiktig profil. Du ser nergångar i börsen som ett tillfälle att få högre direktavkastning vid aktieutdelning och lägre GAV. Du ser uppgångar som värdeökning.

Det är inte svårt, det är inte snabbt – men extremt effektivt för att bygga värde.

Om jag är med i Aftonbladets tävling? Nej, jag tecknar inte upp mig på ett löpande abonnemang som jag sedan måste komma ihåg att säga upp för att vara med i en tävling som inte har vettiga regler. Du då?