Hon sparade pengar – på att sluta jobba

by Skribent #1 on

Häromdagen skrev Aftonbladet om en kvinna som enligt tidningen sparade 333 000 kr på att sluta jobba. Även om rubriksättarna spetsar till det så finns en viktig poäng. Det är genom att ändra på utgifterna som den personliga ekonomin lättast kan påverkas.

Många har drömmen om att gå ner i arbetstid. Att jobba mindre så man får mer tid för familjen, att resa eller bara sitta i solstolen och slappa. Vissa tar ett steg till och säger upp sig helt och lever på 0 kr i inkomst. De är inte många men Åsa är en av dessa personer. Detta verkar alltså vara så unikt att Aftonbladet gör ett stort reportage om henne.

Ingen kritik mot Åsa alls – men vad är nyheten?

Åsa gjorde helt rätt. Hon hade varit sjukskriven i två år på grund av en rad fysiska åkommor. Kunde en lösning vara att inte ha ett arbete att förhålla sig tid, tider att passa och stressande arbetsuppgifter?

Efter att familjen pratat igenom det valde hon att säga upp sig och därmed inte dra in en enda krona till familjens ekonomi. Hur kunde de göra så?

I boken ”Jag lämnar ekorrhjulet” skriver hon om sitt experiment att ha en familj som enbart lever på en persons inkomst. För att få ekonomin att gå ihop gick de igenom hela ekonomin och minskade på utgifterna kraftigt.

Exempel:

  • Äta grötlunch alla lediga dagar
  • Max gå till frisören en gång per år och person
  • Sluta lyxrenovera
  • Sluta med dyrbar motion
  • Använder inte torktumlare utan lufttorkar kläderna

Det kan låta som små detaljer men totalt lyckades de pressa ner kostnaderna med 333 000 kr. När hon fick mer tid över kunde hon lägga mindre pengar på utemat, planera sina inköp och säga upp barnomsorgen.

Är det en nyhet att en person kan spara pengar genom att pressa kostnaderna? Nej

Är det en nyhet att en person i Sverige vill leva så snålt att en persons inkomst (mannens) räcker? Det borde det inte vara.

Men av någon anledning är normen i Sverige att alla ska jobba – jämnt och mycket. Om en person väljer aktivt att vara hemma kan det nästan ses om ”kvinnofälla” eller liknande. Ändå finns det mängder av familjer där enbart en person jobbar.

Nyhetsvärdet i artikeln ligger däremot i hur sjukt mycket vi konsumerar i Sverige. En person som tycker sig ha dålig ekonomi kanske ska läsa hur Anna sparade pengar på allt från färre julklappar, gröt till lunch och att kärna sitt eget smör. Som det är sagt så många gånger tidigare: Det är inte inkomsten som gör oss rika – det är genom att hålla nere kostnaderna.

 

Sen bör man också tillägga vissa felaktigheter i artikeln. Aftonbladet skriver om hur hon bantade utgifterna. Men ”sparande till barn” är inte utgift. Det är ett sparande. Inte heller amortering är en utgift. Men poängen kvarstår – den som spar har kvar.

Billigt bra? – Allt från innerdörrar till jackor

by Skribent #1 on

Är så otroligt trött på ordet ”billigt”. Folk köper saker som de inte behöver men passar på för att ”det är så billigt”. Andra beställer ”billiga” prylar från Kina istället och är så nöjda med priset. När man sedan frågar om kvalitén så blir det lite annat ljud i skällan.

Nu kanske vissa påpekar att jag skrev att man skulle köpa billig bil i förra inlägget. Kan förstå det men det inlägget handlade ungefär om ”köp en billig bil, men inte för billig, sånt skräp vill ingen ha”.

En produkt är enbart billig om den kostar mindre – än jämförbar produkt

Ett extremt enkelt exempel är om du köper en billig klocka på en marknad. Den kanske håller länge – eller så håller den någon månad. Dessutom kan du ha svårt att utnyttja garantin. Men billig det var den. Är då billig i längden?

Ett lite mer tydligt exempel ska tas från hemfint.se och dörrar till hemmet. Här finns både billiga och dyra dörrar. Inget fel med det. Men man ska som kund även förstå att det är helt olika kvalité och funktion med dessa.

Som svar på en fråga kring vad det är för skillnad på massiva och lätta dörrar ger företaget en tydlig förklaring. Skillnaden är kring ”hur de är uppbyggda”. Det handlar alltså om kvalité.

I vissa fall behövs inte en massiv trädörr av högsta kvalité – utan det räcker med något billigt och enklare. Priset hålls nere, kvalitén är utifrån vad man betalar och alla är nöjda. Men att sedan komma som kund och klaga på att dörren inte höll när sonen slog en hammare i den är inte rätt.

Man kan inte förvänta sig att en innerdörr med ”veckad pappfyllning och yta av pressad board” kommer leva längre än en dörr med ramträ och spegel av trä. Du får vad du betalar för.

Men välj vad du behöver först – inte efter priset. Behöver du en skjutdörr så köp en skjutdörr, behövs en brandklassad innerdörr så är du faktiskt helt korkad om du istället köper ett ”billigt alternativ”

Att välja en billigare dörr enbart för priset är som att köpa äpplen bara för att det är billigare än morötter. Vissa gör det också – jag vet.

En billig produkt är enbart billig om den kostar mindre – över samma livslängd

Så – man kan alltså inte jämföra äpplen och morötter. En billig dörr (i just detta fall) är bara billig om den har lägre pris än produkter inom samma segment.

Sen får man även se på förväntad livslängd. Hur många år förväntas dörren hålla? Hur många år ges garanti?

Såg en sammanställning av Naturvårdsverket kring medellivslängd på klädesplagg. En jacka förväntas hålla 4 år. Så vad händer om du köper en billig jacka som håller i två år? Då kommer kostnaden per år bli dubbelt så hög som om du köpte en som håller i fyra år.

Men det tänker du knappast på när du ser prislappen? Eller hur?

En produkt är bara billig – om den är bra

Min sista – men kanske viktigaste punkt är att inget är billigt om det inte är bra. Vill du köpa en extremt billig bil om du vet att den inte kommer att fungera? Troligtvis inte alls.

Läste en av de senaste Råd & Rön där man jämförde dammsugare. De kostade från 700 kr till 5600 kr. Vilken var bäst? Det var modellen för 1800 – 2000 kr. Är den billigast? Nej, inte alls. Men den är bra och klarade en rad olika tester. Hade den varit billigast hade jag blivit förvånad. Billigast är sällan ens bra. Det är helt enkelt inte ett bra ord för alldeles för många missbrukar det.

Köp en billig bil istället …

by Skribent #1 on

För nio år sen lanserades världens då billigaste bil. Det var Tata Nano som gick att köpa för 15 000 kr. Tanken var att bilen skulle bli nyckeln till att ”sätta Indien på hjul” och att den även skulle kunna exporteras till en rad U-länder.

Chansen att Tata Nano skulle komma till Sverige var ungefär 0%. Om inte lägre än så. För det var på mer än en punkt som denna lilla leksaksbil inte uppfyllde kraven i Sverige kring säkerhet m.m. Uppenbarligen var det fler länder som inte ansåg att bilen uppfyllde måtten. Eller så var det kunderna som tvekade till att köpa en så billig bil. Under december 2018 såldes bara 554 bilar.

Världens billigaste bil var det visserligen – men det kanske inte bara är priset som är viktigt. Man kanske vill ha lite mer än 35 hästkrafter. Kraven är högre, vilket är lätt att förstå.

Men vore det inte smidigt att kunna köpa en helt ny bil för 15 000 kr? Eller i alla fall 45 000 kr. Det skulle säkert gå att producera bilar på den nivån som skulle matcha våra lagar. Men skulle någon vilja köpa den? Är du villig att köpa en bil utan air-condition, med manuell vev för att få ner rutan och utan bilradio? Nej, troligtvis inte. Det går att göra listan lång på saker vi förväntar oss av en bil och som vi därmed är beredda att betala för.

Billig bil – i längden

Tata Nano sätter saken på sin spets. Men visar även hur fel många tänker. Man ser på inköpspriset och tror att det är vad bilen kostar. Inköpspriset är bara första steget. Det är den löpande kostnaden som ofta är större. I alla fall på billigare bilar. Skatt, bensin, reparationer, sommardäck osv.

Just det långsiktiga tänket saknas ofta. Även när det kommer till drivmedel. I en artikel som tar upp om det är bäst att köpa ny eller begagnad bil nämns just drivmedlet som fundamentalt.

Ska man köpa elbil nu när det börjar att etableras? Nej, då är det betydligt bättre att vänta in till att marknaden mognat, konkurrensen hårdnat, produktionen expanderat och priserna dalat.

Ska man köpa en ny bensinbil? Nej, att köpa nya bilar är sällan lönsamt med den stora värdeminskning som blir.

Ska man köpa en begagnad bensinbil? Ja som läget är idag befinner vi oss i en brytpunkt. Elbilen har inte etablerats tydligt nog för att det ska vara värt att investera i en sådan.

Gammal Bubbla

Världens billigaste bil är Tata Nano – men det är inte den billigaste bilen i längden. Köp begagnat och kör med bensin i tanken. I alla fall ett tag till.

Snart har låneförmedlarna inga ord kvar …

by Skribent #1 on

Under hösten 2017 kritiserade Konsumentverket flera låneförmedlare för att de använt ”fel” ord i marknadsföringen och på deras hemsidor. Sedan dess har även andra ord ”förbjudits” och frågan är om låneförmedlarna blir ordlösa inom kort.

Hur många låneförmedlare det finns i Sverige är svårt att säga men det handlar minst om 20 – 30st, varav de större kan ses på en lista på Privatlån24.se. Några av de allra största fick hård kritik från Konsumentverket under hösten 2017. Det handlade om att vissa använde fraser som ”Låt bankerna tävla om dig” och att de ”förhandlar fram bästa räntan”. Men det var knappast det som låneförmedlarna gjorde – och inte heller gör idag.

Någon tävling är det knappast tal om. Här finns varken någon deltagarlista, tydliga regler eller vinst. Dessutom vet bankerna inte ens vilka som är villig att ställa upp och tävla.

Någon förhandling handlar det inte heller om – även om det vore smidigt om det var så. Låneförmedlaren frågar bara banken snällt ”Vilken räntan kan ni erbjuda?”. Thats it. Inga hårda förhandlingar med givande och tagande. Inga möjligheter att förhandla till sig bättre ränta genom att sätta hårt mot hårt.

Så de fick helt enkelt ändra på hemsidorna och i marknadsföringen. Sen har vi EU-direktivet som säger att företag inte får säga att det är oberoende om de är beroende av intäkter från samarbetspartners. Dagens låneförmedlare lever uteslutande på provision från samarbetande banker så det blev därmed dags igen att ändra på sidan.

Samtidigt är det lite märkligt att vissa ord och fraser får användas – men inte andra. För tillfället kör en större låneförmedlare en kampanj med denna slogan ”Pruta utan att prata”. Här borde väll i så fall Konsumentverket gå in med ordpekpinnen och läxa upp dem. För om de inte fick marknadsföra sig med att de ”förhandlar med banken” så är det knepigt att de kan hävda att kunden får pruta utan att prata. Vem är det då som prutar – och sker det i så fall med bildstöd?

Sila myggen med svälja kossorna

Det kanske är bra att Konsumentverket ser till att inte en låneförmedlare säger att de förhandlar räntan eller att bankerna tävlar. Rätt ska vara rätt. Det ska heta att man kan pruta på lånen och att bankerna jämförs.

Men att bankerna får presentera en omöjlighetsränta är helt okej. En ränta som brukar presenteras med ”Ränta från 2,5%”. Jag har aldrig hört talas om en enda person som fått denna drömränta (bostadslån undantaget så klart). Frågan är om den enbart finns till för att få okunniga konsumenter att tro att det är billigt att låna. Tänk om de istället hade haft snitträntan presenterad – då hade det blivit tydligare och mer rättvist.

Men självklart ska ord som oberoende, förhandla och tävling bort. Det är viktigare än att tydlig information presenteras av bankerna och låneförmedlarna.

Nöj dig inte med en jämförelse…

by Writer on

Hur hittar du bäst ränta på sparandet? – Jämför!

Hur hittar du lägsta räntan på elabonnemanget – Jämför!

Hur hittar du lägsta boräntan? – Jämför!

Det borde inte vara svårt att veta. Men ändå är det så många som fortfarande har hela sitt sparande på ett uselt sparkonto, betalar tusenlappar för mycket på försäkringen osv. Svaret är jämför, jämför och jämför. Det är enda vägen framåt. Ta gärna hjälp men förlita dig inte på de som vill hjälpa dig.

Jämför fler!

Ska du till exempel teckna ett bolån (eller omförhandla ditt bolån som du självklart gör en gång per år) så kan du använda tjänsten Mittbolån. De samarbetar med flera banker vilket gör att du alltså får svar från flera på en gång. För tillfället samarbetar de med 7 banker. Men av dessa har två fokusgruppen ”personer med dålig ekonomi och/eller betalningsanmärkningar”.

Så för mig, med lite bättre ekonomi, är det alltså fem banker som jämförs. Inget dåligt med det. Men det ska tilläggas att ingen av dessa är någon av storbankerna Swedbank, Handelsbanken, Nordea eller SEB.

Självklart kan nischade banker ofta ge bättre villkor men poängen är att du inte bara ska förlita dig på en gratis jämförelse av fem banker. Fortsätt sen och jämför flera andra aktörer innan du väljer var bolånet ska placeras.

Räntan direkt – eller via ansökan

En del banker är tydliga med vilken ränta de erbjuder utan att du behöver göra en ansökan först. Om du jämför bolån hos nyttlån.com kan du exempelvis se att Hypoteket ger exakt samma ränta till alla. Därmed kan du mycket snabbt göra en jämförelse av deras räntesats mot vad du fått via den första jämförelsen.

Skandia har visserligen inte samma ränta för alla men på dess hemsida kan man fylla i sina uppgifter och därmed se vilken ränta som banken kan erbjuda. Någon ansökan behöver alltså inte skickas in. Du skriver in hur mycket du vill låna, hur mycket huset är värt och lita annan information. Det tar kanske en minut att räkna ut räntenivån. Självklart bör du även använda denna tjänst för att eventuellt pressa boräntan.

Sen finns även Avanza för dig med låg belåningsgrad. Banken kan ge riktigt fördelaktig ränta men ställer i gengäld rejält höga krav på bland annat belåningsgraden.

Ta hjälp är en bra start – men gör lite jobb själv

Hur får du bästa villkoren och avtalen? Det handlar bara om att jämföra, jämföra och jämföra. Självklart går det ibland att pruta men det är framförallt genom att ställa olika banker och försäkringsbolag mot varandra som du hittar de bästa villkoren för just dig.

Du kan absolut ta hjälp av webbsidor som jämför lån, ställer försäkringar mot varandra eller hittar billigaste telefonabonnemanget. Men min poäng är att du inte bör lite till 100 % på dessa tjänster. De kan vara smidiga att använda och ärliga i att de jämför olika företags priser.

Men vilka är det egentlige som jämförs? Är det 2 eller 20 banker som jämförs? Är det bara de dyraste försäkringsbolagen eller även de som verkligen utmanar med låga priser?

De som jämför tål även att jämföras…