Så sparade jag 750 kr på mobilräkningen

by Writer on

Jag minns mitt faktiskt det första mobilabonnemanget jag tecknade. Det var lite stort att gå över från kontantkort till ett ”automatiskt abonnemang”. Tecknade abonnemanget under 24 månader för att få en mobil för en krona.  Jo, det var så man gjorde förr i tiden. Ni som är födda på 00-talet har inte ens upplevt det … det går självklart fortfarande att köpa mobil och teckna abonnemang samtidigt men att binda upp sig på långa abonnemang är inte alltid ett krav.

Då var man tvungen att betala flera hundra kronor i månaden för ett telefonabonnemang – utan att internet ens ingick. Idag är det annorlunda och jag satte mig under julledigheten och började kolla igenom om det gick att spara lite pengar på att byta mobilabonnemang. Japp, lätt som en plätt.

5 GB i Fyra månader

Mitt behov är ungefär 5 GB i månaden. Det verkar vara ett generellt behov då många abonnemang har ungefär den nivån. Men jag valde ändå inte ett av dessa. Vimla (och flera andra bolag) har nämligen att man får spara oanvänd surf till kommande månader och att man får en välkomstbonus när man startar abonnemanget. Det öppnar upp för snålvägen.

Jag valde deras minsta abonnemang som därmed kostade 50 kr under tre månader och sen 100 kr i månaden. Under fyra månader har jag alltså betalat 250 kr. Men det ingår ju bara 2 GB – det räcker väll inte? Jo, för jag fick även en välkomstbonus på 20 GB. Utslaget på fyra månader kan jag alltså använda 7 GB per månad utan att det skulle ta slut.

Under hösten har jag betalat ca 250 kr för att ha drygt 5 GB i månaden hos ett annat bolag. Nu fick jag dealen att betala 250 kr för 4 månader. Rätt stor skillnad. Jag spar 750 kr.

Spara på mobilabonnemanget

Tre gånger per år – Hög timförtjänst

Flera som jag känner säger att de ”inte orkar” byta abonnemang. Att det ”inte är värt det” för man sparar så lite. Sen går de och jobbar 8 timmar per dag och tar extrapass för att få in de pengar de behöver.

Okej, jag sparade 750 under fyra månader. Det tog maximalt en timme att göra bytet. Då har jag ändå räknat med tiden det går att gå ner till brevlådorna som hyresvärden har flyttat till bottenvåningen. Jag sparade 750 på en timme. Hur många timmar behöver du jobba för att få ihop samma summa? En hel dag troligtvis.

Genom att hoppa mellan olika korta abonnemang kan jag ”spara” tre arbetsdagar per år. Men du tycker fortfarande att tre extra semesterdagar är för lite för att orka bry sig?

Varför ska jag köpa pokaler då?

by Skribent #1 on

Av någon anledning så har jag fått i uppgift att inhandla i ett gäng pokaler till en liten tävling fram på vårkanten. Nu är det ingen super seriös tävling utan mer ett gäng likasinnade som håller en intern tävling med halvt om halvt påhittade sportgrenar. Inte säkert att de andra i gänget uppskattar om det skrivs exakta detaljer om vad och vem, så det känns som det bör hållas utanför den här bloggen.

Överlycklig vinnareNu blir det tredje året vi kör och den interna prestigen (läs: skrytfaktorn) är enorm, tidigare har det bara varit just skrytfaktorn som vinnaren fått som pris, men i år tänkte någon till och förslog prispokaler till topp 3, idén godkändes direkt.

Ok, vet precis var man blev utvald att ordna fram några pokaler, och det sas på mötet vi hade, jag har själv ett pokalskåp med en massa pokaler, priser å medaljer, minnen från yngre dar. Och det var här det blev lite komiskt så det kändes som att peta ned några rader var passande.

Såå – den som har en gamla massa idrottsvinster som samlar damm är uppenbart den bästa att köpa in nya priser … jaha, vart man införskaffar pokaler och priser har jag ingen koll på, fick ju mina pga (viss) idrottslig framgång, vart priserna inköptes en gång i tiden har jag som sagt ingen aning om 🙂

Men det är lite typiskt, av nån anledning så dyker detta tankesätt upp ibland: ”Jamen du har ju gjort X och Y, då måste du vara riktigt duktig på Z”. Läste faktiskt en artikel om just sånna här ”fenomen” förre året nån gång, den skribenten tog upp liknelsen så här: ”Jaha, du har spelat i ett band när du var yngre, då måste du vara en rackare på å producera och ge ut skivor”.

Helt skilda saker men ändå händer det med ojämna mellanrum. Jaja, som tur är för mig så sägs det att ”Google is your friend” så en snabb sökning på ordet pokaler och hittade hemsidan Glentons.se som såg ut att ha passande ut. Massvis med pokaler och andra idrottspriser, såg även att de hade lotto och bingoprylar, faktiskt helt perfekt för en idrottsklubb att köpa in lite lotter ibland!

GuldmedaljDet fanns ett hyfsat brett sortiment, även Orreforsglas gick att beställa om man vill ha lite mer exklusivt. Det fanns allt från enklare och ganska billiga till dyra, stiliga och tunga pokaler.

En sak saknade jag dock i informationen av pokalerna, det stod ingenting om vikten (förutom de allra dyraste och tyngsta) och i de flesta fall inte heller vilket material själva sockeln/foten var gjord av.

Det är stor skillnad på en 100 grams plastsockel mot en rejäl en-kilos tung stensockel. Ok, på nån enstaka pokal jag tittade på så stod det är foten var gjord av trä, bra info men snälla skriv det på alla, eller ännu enklare och bättre, skriv ut vikten på pokalen.

Vad köptes nu in då? Får vinnaren i vår ”tävling” prispokalen som kallades ”Barcelona” som är 1,25 meter hör och väger 15 kilo? Nää, det blev guld, silver och brons medaljer som köptes, dyrare modeller ska sägas – Enväldigt klassade jag upp vår tävling från ”liten tävling med pokaler” till ”mästerskap som ger medaljer” 🙂

Hon sparade pengar – på att sluta jobba

by Skribent #1 on

Häromdagen skrev Aftonbladet om en kvinna som enligt tidningen sparade 333 000 kr på att sluta jobba. Även om rubriksättarna spetsar till det så finns en viktig poäng. Det är genom att ändra på utgifterna som den personliga ekonomin lättast kan påverkas.

Många har drömmen om att gå ner i arbetstid. Att jobba mindre så man får mer tid för familjen, att resa eller bara sitta i solstolen och slappa. Vissa tar ett steg till och säger upp sig helt och lever på 0 kr i inkomst. De är inte många men Åsa är en av dessa personer. Detta verkar alltså vara så unikt att Aftonbladet gör ett stort reportage om henne.

Ingen kritik mot Åsa alls – men vad är nyheten?

Åsa gjorde helt rätt. Hon hade varit sjukskriven i två år på grund av en rad fysiska åkommor. Kunde en lösning vara att inte ha ett arbete att förhålla sig tid, tider att passa och stressande arbetsuppgifter?

Efter att familjen pratat igenom det valde hon att säga upp sig och därmed inte dra in en enda krona till familjens ekonomi. Hur kunde de göra så?

I boken ”Jag lämnar ekorrhjulet” skriver hon om sitt experiment att ha en familj som enbart lever på en persons inkomst. För att få ekonomin att gå ihop gick de igenom hela ekonomin och minskade på utgifterna kraftigt.

Exempel:

  • Äta grötlunch alla lediga dagar
  • Max gå till frisören en gång per år och person
  • Sluta lyxrenovera
  • Sluta med dyrbar motion
  • Använder inte torktumlare utan lufttorkar kläderna

Det kan låta som små detaljer men totalt lyckades de pressa ner kostnaderna med 333 000 kr. När hon fick mer tid över kunde hon lägga mindre pengar på utemat, planera sina inköp och säga upp barnomsorgen.

Är det en nyhet att en person kan spara pengar genom att pressa kostnaderna? Nej

Är det en nyhet att en person i Sverige vill leva så snålt att en persons inkomst (mannens) räcker? Det borde det inte vara.

Men av någon anledning är normen i Sverige att alla ska jobba – jämnt och mycket. Om en person väljer aktivt att vara hemma kan det nästan ses om ”kvinnofälla” eller liknande. Ändå finns det mängder av familjer där enbart en person jobbar.

Nyhetsvärdet i artikeln ligger däremot i hur sjukt mycket vi konsumerar i Sverige. En person som tycker sig ha dålig ekonomi kanske ska läsa hur Anna sparade pengar på allt från färre julklappar, gröt till lunch och att kärna sitt eget smör. Som det är sagt så många gånger tidigare: Det är inte inkomsten som gör oss rika – det är genom att hålla nere kostnaderna.

 

Sen bör man också tillägga vissa felaktigheter i artikeln. Aftonbladet skriver om hur hon bantade utgifterna. Men ”sparande till barn” är inte utgift. Det är ett sparande. Inte heller amortering är en utgift. Men poängen kvarstår – den som spar har kvar.

Billigt bra? – Allt från innerdörrar till jackor

by Skribent #1 on

Är så otroligt trött på ordet ”billigt”. Folk köper saker som de inte behöver men passar på för att ”det är så billigt”. Andra beställer ”billiga” prylar från Kina istället och är så nöjda med priset. När man sedan frågar om kvalitén så blir det lite annat ljud i skällan.

Nu kanske vissa påpekar att jag skrev att man skulle köpa billig bil i förra inlägget. Kan förstå det men det inlägget handlade ungefär om ”köp en billig bil, men inte för billig, sånt skräp vill ingen ha”.

En produkt är enbart billig om den kostar mindre – än jämförbar produkt

Ett extremt enkelt exempel är om du köper en billig klocka på en marknad. Den kanske håller länge – eller så håller den någon månad. Dessutom kan du ha svårt att utnyttja garantin. Men billig det var den. Är då billig i längden?

Ett lite mer tydligt exempel ska tas från hemfint.se och dörrar till hemmet. Här finns både billiga och dyra dörrar. Inget fel med det. Men man ska som kund även förstå att det är helt olika kvalité och funktion med dessa.

Som svar på en fråga kring vad det är för skillnad på massiva och lätta dörrar ger företaget en tydlig förklaring. Skillnaden är kring ”hur de är uppbyggda”. Det handlar alltså om kvalité.

I vissa fall behövs inte en massiv trädörr av högsta kvalité – utan det räcker med något billigt och enklare. Priset hålls nere, kvalitén är utifrån vad man betalar och alla är nöjda. Men att sedan komma som kund och klaga på att dörren inte höll när sonen slog en hammare i den är inte rätt.

Man kan inte förvänta sig att en innerdörr med ”veckad pappfyllning och yta av pressad board” kommer leva längre än en dörr med ramträ och spegel av trä. Du får vad du betalar för.

Men välj vad du behöver först – inte efter priset. Behöver du en skjutdörr så köp en skjutdörr, behövs en brandklassad innerdörr så är du faktiskt helt korkad om du istället köper ett ”billigt alternativ”

Att välja en billigare dörr enbart för priset är som att köpa äpplen bara för att det är billigare än morötter. Vissa gör det också – jag vet.

En billig produkt är enbart billig om den kostar mindre – över samma livslängd

Så – man kan alltså inte jämföra äpplen och morötter. En billig dörr (i just detta fall) är bara billig om den har lägre pris än produkter inom samma segment.

Sen får man även se på förväntad livslängd. Hur många år förväntas dörren hålla? Hur många år ges garanti?

Såg en sammanställning av Naturvårdsverket kring medellivslängd på klädesplagg. En jacka förväntas hålla 4 år. Så vad händer om du köper en billig jacka som håller i två år? Då kommer kostnaden per år bli dubbelt så hög som om du köpte en som håller i fyra år.

Men det tänker du knappast på när du ser prislappen? Eller hur?

En produkt är bara billig – om den är bra

Min sista – men kanske viktigaste punkt är att inget är billigt om det inte är bra. Vill du köpa en extremt billig bil om du vet att den inte kommer att fungera? Troligtvis inte alls.

Läste en av de senaste Råd & Rön där man jämförde dammsugare. De kostade från 700 kr till 5600 kr. Vilken var bäst? Det var modellen för 1800 – 2000 kr. Är den billigast? Nej, inte alls. Men den är bra och klarade en rad olika tester. Hade den varit billigast hade jag blivit förvånad. Billigast är sällan ens bra. Det är helt enkelt inte ett bra ord för alldeles för många missbrukar det.

Köp en billig bil istället …

by Skribent #1 on

För nio år sen lanserades världens då billigaste bil. Det var Tata Nano som gick att köpa för 15 000 kr. Tanken var att bilen skulle bli nyckeln till att ”sätta Indien på hjul” och att den även skulle kunna exporteras till en rad U-länder.

Chansen att Tata Nano skulle komma till Sverige var ungefär 0%. Om inte lägre än så. För det var på mer än en punkt som denna lilla leksaksbil inte uppfyllde kraven i Sverige kring säkerhet m.m. Uppenbarligen var det fler länder som inte ansåg att bilen uppfyllde måtten. Eller så var det kunderna som tvekade till att köpa en så billig bil. Under december 2018 såldes bara 554 bilar.

Världens billigaste bil var det visserligen – men det kanske inte bara är priset som är viktigt. Man kanske vill ha lite mer än 35 hästkrafter. Kraven är högre, vilket är lätt att förstå.

Men vore det inte smidigt att kunna köpa en helt ny bil för 15 000 kr? Eller i alla fall 45 000 kr. Det skulle säkert gå att producera bilar på den nivån som skulle matcha våra lagar. Men skulle någon vilja köpa den? Är du villig att köpa en bil utan air-condition, med manuell vev för att få ner rutan och utan bilradio? Nej, troligtvis inte. Det går att göra listan lång på saker vi förväntar oss av en bil och som vi därmed är beredda att betala för.

Billig bil – i längden

Tata Nano sätter saken på sin spets. Men visar även hur fel många tänker. Man ser på inköpspriset och tror att det är vad bilen kostar. Inköpspriset är bara första steget. Det är den löpande kostnaden som ofta är större. I alla fall på billigare bilar. Skatt, bensin, reparationer, sommardäck osv.

Just det långsiktiga tänket saknas ofta. Även när det kommer till drivmedel. I en artikel som tar upp om det är bäst att köpa ny eller begagnad bil nämns just drivmedlet som fundamentalt.

Ska man köpa elbil nu när det börjar att etableras? Nej, då är det betydligt bättre att vänta in till att marknaden mognat, konkurrensen hårdnat, produktionen expanderat och priserna dalat.

Ska man köpa en ny bensinbil? Nej, att köpa nya bilar är sällan lönsamt med den stora värdeminskning som blir.

Ska man köpa en begagnad bensinbil? Ja som läget är idag befinner vi oss i en brytpunkt. Elbilen har inte etablerats tydligt nog för att det ska vara värt att investera i en sådan.

Gammal Bubbla

Världens billigaste bil är Tata Nano – men det är inte den billigaste bilen i längden. Köp begagnat och kör med bensin i tanken. I alla fall ett tag till.